fbpx
 
2 september, 2019

Bolag påförs skattetillägg på grund av oriktig uppgift i deklaration

Skatteverket beslutade att påföra ett bolag en förseningsavgift och ett skattetillägg eftersom bolagets deklaration var försenad och innehöll brister. Bolaget överklagade beslutet till förvaltningsrätten, och fick då rätt avseende förseningsavgiften. Nu gör kammarrätten en annan bedömning, med hänvisning till att Skatteverkets utredningsskyldighet inte aktualiserats, och slår fast att bolaget ska betala både förseningsavgift och skattetillägg.

År 2017 beslutade Skatteverket att påföra ett bolag en förseningsavgift och ett skattetillägg för beskattningsåret 2016. Detta eftersom bolaget lämnat in inkomstdeklarationen för sent. Dessutom innehöll deklarationen varken resultaträkning, balansräkning eller skattemässiga justeringar, men ett underskott på 1,4 miljoner kronor hade trots detta angetts. Skatteverket ansåg att det angivna underskottet var felaktigt, och gjorde därför en skönsmässig beräkning av underskottet.

I december 2017 inkom bolaget med en ny inkomstdeklaration och beräkning av underskottet, men Skatteverket beslutade ändå att bolaget skulle påföras det aktuella skattetillägget. Skatteverket ändrade endast grunden för tillägget – vilket nu i stället angavs vara att bolaget i den första deklarationen hade lämnat en ”oriktig uppgift”.

Bolaget överklagade beslutet till förvaltningsrätten, och ville att förseningsavgiften och skattetillägget skulle slopas. Detta eftersom förseningen hade orsakats av att bolagsföreträdaren var sjuk, samt att det felberäknade underskottet enligt bolaget berodde på ett tekniskt fel.

Förvaltningsrätten inledde med att konstatera att bolaget inte hade inkommit med någon komplett deklaration förrän i december 2017, och att förseningsavgiften därför var motiverad. Domstolen påpekade också att det inte uppvisats något läkarintyg som kunde visa att bolagets företrädare var sjuk. Bolagets överklagande avslogs därmed avseende förseningsavgiften.

Därefter framhöll förvaltningsrätten att det inte heller fanns något stöd för att något tekniskt fel hade förekommit överhuvudtaget. Domstolen påpekade dock att en uppgift inte kan anses oriktig om den uppenbart inte kan läggas till grund för ett beslut – och att Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet då väcks. Domstolen konstaterade att Skatteverket i det här fallet hade bedömt att deklarationen var bristfällig och inte kunde läggas till grund för beslut, och att myndigheten därmed hade en utredningsskyldighet. Mot den bakgrunden kan alltså inte ett skattetillägg tas ut, och överklagandet bifölls därför avseende skattetillägget.

Skatteverket överklagade domen och ville att skattetillägget skulle fastställas av kammarrätten. Kammarrätten anser att underskottsuppgiften som bolaget lämnat inte är ofullständig, och att Skatteverkets utredningsskyldighet därför inte hade aktualiserats. Därmed konstaterar domstolen att bolaget har lämnat en oriktig uppgift, och att detta är en grund för skattetillägg. Det finns enligt domstolen inte heller något skäl för befrielse från skattetillägg. Kammarrätten beslutar därför att bifalla Skatteverkets överklagande, och bolaget måste betala både förseningsavgift och skattetillägg.

________________________________________
Författare: Hannah Renström, Allt om Juridik
Källa: Blendow Lexnova
Beslut: Kammarrätten i Göteborg 1061-19, 1062-19
Foto: Kenny Bengtsson / SvD