Inget besittningsskydd för kvinna som bott på jordbruksfastighet i åtta år

En kvinna som bott i ett torp på en jordbruksfastighet i åtta år har inte rätt till något besittningsskydd och måste därmed flytta. Detta eftersom hyresvärdens son är i behov av att ta över torpet för att ha möjlighet att arbeta på jordbruket. 

En hyresvärd ansökte om att hyresnämnden skulle besluta att hyresavtalet mellan hyresvärden och en hyresgäst som bodde i ett torp på hyresvärdens jordbruksfastighet skulle upphöra att gälla och att hyresgästen skulle flytta ut, eftersom hyresvärdens son var i behov av bostaden. Hyresgästen bestred detta, eftersom hon menade att hyresvärdens son inte behövde bo i just den bostaden som hon hyrde.

Hyresvärden menade att han behövde sin sons hjälp att sköta arbetet på jordbruket eftersom han hade fysiska besvär. Tanken var också, enligt hyresvärden, att sonen snart skulle ta över jordbruket helt. Hyresgästen hade enligt hyresvärden erbjudits att köpa torpet, men tackat nej. Därefter hade hon redan i februari 2017 informerats om hyresvärdens planer för torpet. Enligt hyresvärden hade kvinnan därmed haft god tid på sig att hitta ett annat boende. Med anledning av detta menade hyresvärden att det inte skulle anses strida mot god sed eller vara oskäligt att avsluta hyresförhållandet.

Hyresgästen menade att hon hyrt torpet för att bo nära en mark som hon nyttjade för sina hästar. Angående erbjudandet om att köpa torpet, ansåg hon att priset som hyresvärden hade begärt var alldeles för högt. Hon ansåg sig ha ett mycket starkt besittningsskydd eftersom hon investerat mycket i boendet.

Hyresnämnden gjorde en intresseavvägning mellan hyresvärdens skäl för uppsägningen och hyresgästens intresse av att bo i torpet för att avgöra om uppsägningen var skälig. Hyresnämnden inledde med att konstatera att mannen haft saklig grund för uppsägningen och att det inte skulle strida mot “god sed i hyresförhållanden” att ta torpet i anspråk. Dessutom ansåg hyresnämnden att kvinnan inte hade lyckats bevisa att hon investerat ekonomiskt i torpet. Nämnden konstaterade att hyresgästen inte hade någon annanstans att bo, och att hyresvärden inte hade erbjudit någon ersättningsbostad. Hyresnämnden gjorde dock bedömningen att någon som endast ägde ett fåtal torp som inte föll under ramen för ”affärsmässigt bedriven affärsverksamhet” sällan hade möjlighet att erbjuda en ersättningsbostad. Hyresnämnden ansåg dessutom att hyresgästen hade fått tillräckligt med tid på sig att hitta en annan bostad.

Sammantaget konstaterade hyresnämnden att hyresvärdens skäl för att begära att hyresgästen skulle flytta vägde tyngre än hyresgästens skäl att stanna kvar. Nämnden ansåg därför att det inte var oskäligt att avsluta hyresförhållandet, och hyresvärdens ansökan bifölls.

Hyresgästen överklagade till hovrätten, men den gör nu samma bedömning och avslår överklagandet.

 

__________________________________

Författare: Hannah Renström, Allt om Juridik

Källa: Blendow Lexnova

Beslut: Svea hovrätt , ÖH 10146-18

Foto: Hasse Holmberg / TT

Dela

Certifierad E-handel
Allt om Juridiks webbplats är en Certifierad E-handel, vilket innebär att du kan handla tryggt hos oss med ett köpskydd om något skulle bli fel.
© 2024 Allt Om Juridik. All rights reserved.

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Företagsuppgifter
3
Lösenord
Samtycke*

Logga in

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar, webbinarium
och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Lösenord
Samtycke*