En person hade testamenterat till förmån för Stockholms stadsmission. Släktingarna ville ogiltigförklara testamentet.

Testatorn, alltså den avlidne, dog i slutet av 2012 och efterlämnade ett testamente upprättat år 1999.

Enligt testamentet skulle mannens syster ärva honom i första hand, systerns make i andra hand och i tredje hand Stockholms Stadsmission. Systern och hennes make dog år 2000 respektive 2011. Eftersom de båda var avlidna kunde ingen av dem ärva – och kvarlåtenskapen skulle därför tillfalla stadsmissionen i enlighet med testamentet.

Enligt testamentet skulle mannens bror och dennes arvingar bli helt utan arv. Men brorsbarnen menade att testamentet var ogiltigt. Som grund för sin talan i Stockholm tingsrätt menade brorsbarnen att vittnena till testamentet inte hade varit närvarande samtidigt och att de inte heller känt till att det var ett testamente de bevittnade.

Testamentsvittnena arbetade inom hemtjänsten och båda hade haft testatorns syster som patient. De var inte säkra på att de hade bevittnat ett testamente, men tingsrätten pekar på att det faktum att det varit klarlagt att vittnena träffat testatorn i hans systers hem menar domstolen starkt talar för att händelseförloppet ändå gått till så som testamentets vittnesmening anger – och att det därför är ett giltigt testamente de bevittnat.

Trots vittnenas osäkerhet anser tingsrätten att det verkar “helt osannolikt” att de skulle varit totalt ovetandes om vad de skrev på. Tingsrätten menar att det är ytterst osannolikt att de två hemtjänstarbetarna skulle ha skrivit på ett papper utan att veta något om innehållet.

Detta och några ytterligare faktorer talade för att testamentet var korrekt upprättat, ansåg Tingsrätten. Åtminstone ansåg inte domstolen att kärandesidan (alltså släktingarna) hade kunnat visa tillräckliga skäl för att anta att testamentets vittneskrav inte var uppfyllt. Bevisbördan vilade alltså på dem. På så vis beslöt man att inte bifalla släktingarnas ogiltighetstalan.

Stockholms Stadsmission erhöll alltså kvarlåtenskapen.

Vad innebär detta i praktiken?

• Huvudregeln är att var och en har full rätt att testamentera sin kvarlåtenskap till vem man vill. Det finns dock vissa inskränkningar. Om den avlidne är gift måste bodelning förrättas innan arv kan utgå, alltså kan man inte testamentera bort egendom från sin makes andel (för sambos gäller detta avseende viss egendom). Utöver det har bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott.
• Eftersom den avlidne inte kan tillfrågas efter sin död är det viktigt att testamentet är tydligt, så att det verkligen är klart vad den avlidne ville. Därför finns krav att testamentet ska vara skriftligt och undertecknat av två vittnen som samtidigt närvarat när testamentet upprättades. Om testamentet i något avseende är otydligt eller brister i formkraven kan domstol välja att försöka tolka testamentet utifrån vad den avlidne kan tänkas ha velat. Här hittar du en mall för testamente.

Foto: Fredrik Sandberg/TT