Har du inga arvingar? Om du inte vill att din kvarlåtenskap ska hamna hos Allmänna arvsfonden måste du skriva ett testamente. Men har du verkligen koll på att du har ett formenligt testamente? Om inte, så kan testamentet ogiltigförklaras.

Hur fungerar arvsreglerna och testamenten?

Utgångspunkten är att den avlidnes avkomlingar, dvs barn och, om barnet har avlidit, dennes barn ärver hela kvarlåtenskapen. Dessa kallas bröstarvingar. Finns inga avkomlingar kan föräldrar och far- och morföräldrar komma i fråga.

Om det däremot finns ett testamente så är huvudregeln att kvarlåtenskapen fördelas helt i enlighet med testamentet. Anger testamentet att all kvarlåtenskap ska tillfalla exempelvis Barncancerfonden, så är det som gäller.

Men, som alltid i juridiken så finns det undantag.

Först och främst har bröstarvingar alltid rätt till sin så kallade laglott, vilket är hälften av den arvslott de skulle ha fått om inget testamente hade funnits. Om den avlidne endast har ett barn är laglotten alltså ½ av kvarlåtenskapen, om det finns två barn blir laglotten 1/4, och så vidare.

Dessutom gäller strikta formkrav för testamenten. Vid andra rättshandlingar och avtal finns normalt sett i svensk rätt inga formkrav. Detta eftersom ett avtal kan tolkas i efterhand, exempelvis. Av förklarliga skäl går det inte att höra testatorns vilja efter dennes död, utan därför gäller det att testamentet är klart och tydligt från början.

Ett testamente måste vara skriftligt, det måste ha bevittnas av två vittnen som ska närvara samtidigt när testamentet skrivs på. Vittnena måste vara oberoende och får alltså själva inte vara testamentstagare. Ett vittne måste vara vuxen, inte vara psykiskt störd eller liknande – personen måste ha rättshandlingsförmåga, som det så fint heter.

Vidare gäller att testatorn, alltså den som upprättar testamentet, också måste ha rättshandlingsförmåga. Man kan alltså inte skriva ett giltigt testamente under påverkan av psykisk störning, om man är omyndig eller liknande. Testatorn måste också upprätta testamentet av fri vilja, inte under hot, utpressning eller vilseledande från någon annan.

Givetvis finns undantag från undantagen. Ibland godtas också så kallade nödtestamenten. I vissa situationer accepteras muntliga testamenten – exempelvis om personen på sin dödsbädd inför vittnen berättar hur hen vill fördela sin kvarlåtenskap. I vissa situationer kan även testamente godkännas även om vittnen inte närvarat, exempelvis om den avlidne hittas död med en servett i handen där hen har skrivit instruktioner om hur arvet ska fördelas. Man ska dock komma ihåg att nödtestamenten är ett undantag från undantaget som inte är alldeles enkelt att få igenom – det säkraste är att skriva ett formriktigt testamente.

Vad hände i den aktuella tvisten?

Två bröder ägde och drev tillsammans en gård i Skåne. Efter att de avlidit skulle gården enligt ett testamente som den ene brodern upprättat år 2010 tillfalla brödernas granne.

Eftersom bröderna saknade andra arvingar skulle gården och hela kvarlåtenskapen ha tillfallit Allmänna arvsfonden om det inte vore för testamentet.

Allmänna arvsfonden väckte talan i domstol. Man förde en så kallad klandertalan, vilket i praktiken innebär att Allmänna arvsfonden ville att gården skulle tillfalla fonden. Som grund för sin klandertalan menade man att testatorn, alltså brodern som skrev testamentet, led av demens vid tillfället – och att testamentet därmed inte var giltigt. I andra hans menade Allmänna arvsfonden att testatorn hade förmåtts att upprätta testamentet genom missbruk av hans oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning.

Testamentstagaren, alltså grannen som gården skulle tillfalla, medgav att testatorn mycket riktigt lidit av demens när testamentet skrevs – men hävdade att den avlidne testatorn trots detta inte varit psykiskt störd och att testamentet hade upprättats av egen fri vilja.

Ystads tingsrätt lät genomföra en större utredning av testatorns hälsotillstånd och konstaterar till slut att flera omständigheter talar för att mannens psykiska hälsa var sådan att den påverkat hans möjligheter att upprätta ett juridiskt giltigt testamente.

Samtidigt fanns enligt rätten flera uppgifter som talar för att mannen var testamenteshabil vid tillfället för testamentets upprättande.

Mot bakgrund av möjligheten till fluktuation i demenstillståndet anser rätten inte att Allmänna arvsfonden har lyckats bevisa att mannen verkligen led av en psykisk störning när han undertecknade testamentet. Det handlar alltså här om en placering av bevisbördan på den som vill klandra testamentet.

Allmänna arvsfonden anses inte heller ha visat att mannen förmåtts upprätta testamentet genom missbruk av hans oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning. Rätten framhåller bland annat att frågan om testamentet tagits upp av mannen själv i samband med att hans bror gick bort, och att bröderna även dessförinnan samtalat om vad som skulle hända med deras gård när de gått bort.

Rätten konstaterar också att samtliga som närvarade vid testamentets undertecknande har uppgett att mannen förstått testamentets innebörd och själv velat underteckna detta. Att en annan person höll i pennan vid testamentets undertecknande påverkar inte bedömningen. Allmänna arvsfondens talan ska därför ogillas.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Nils Ivars/Karin Hassel

nils.ivars@alltomjuridik.se