Den anställde mannen sa att han inte hade fått någon lön medan arbetsgivaren sa att pengarna redan var utbetalda. Eftersom arbetsgivaren aldrig kunde bevisa någon utbetalning får nu den anställde rätt till pengarna.

En 41-årig man hade varit anställd som byggnadsarbetare mellan år 2011 och 2013. Anställningen upphörde dock på grund av att byggnadsfirman lade ned sin verksamhet. Ägaren till firman startade i stället ett bygg- och städbolag där 41-åringen anställdes. Anställningen upphörde dock redan en dryg månad senare.

41-åringen ansåg inte att han hade fått sin lön utbetald och ansökte om betalningsföreläggande gentemot bolaget – vilket senare kom att hamna på tingsrättens bord.

Vid tidpunkten för huvudförhandlingen godtog 41-åringen att en tidigare utbetalning på 10 000 kronor avsett del av hans lön och satte ned sitt anspråk till 4 000 kronor. Bolaget, alltså arbetsgivaren, hävdade dock att den resterande delen av den aktuella månadslönen redan betalats ut till mannen genom att bolaget betalat flera av hans internetfakturor.

Lunds tingsrätt: ord mot ord
Lunds tingsrätt börjar med att hänvisa till ett rättsfall från Arbetsdomstolen där det varit arbetsgivarens uppgift att bevisa att lönen har betalats ut.

Domstolen konstaterar att ord står mot ord och att ingen av parterna framstår som mer trovärdig än den andra.

Men eftersom bolaget inte har kunnat bevisa att man redan betalat 41-åringen ger därför tingsrätten den anställda rätt till den lön som han sagt att han inte fått.

Vad innebär detta i praktiken?

• I mål där ord står mot ord och parterna är lika trovärdiga får domstolen titta vem som har bevisbördan eller vem som bedöms vara den “starkare” parten. I regel anses arbetstagare mer skyddsvärda än arbetsgivare och det är därför rimligt att domstolen dömer till den anställdes fördel om målet är oklart och står och väger.

Foto: Christine Olsson/TT

Nils Ivars/Emma Martinsson

nils.ivars@alltomjuridik.se