VD:n sålde sina egna aktier i bolaget till ett dubbelt så högt pris, jämfört med vad två externa aktieägare fick i storaffären. De båda aktieägarna stämde därefter VD:n på nästan 40 miljoner kronor – men har nu förlorat i både tingsrätten och hovrätten.
Den 28 april år 2010 sålde två delägare – som båda ägde 15 procent – sina aktier i ett svenska bolag till ett norskt bolag. Priset för aktierna hade bestämts efter diskussioner med VD:n för det svenska bolaget, som i sin tur hade fört förhandlingar med det norska bolaget.
Enligt de båda aktieägarna har de i efterhand förstått att deras aktier såldes till underpris eftersom andra aktieägare i samma bolag, som sålde sina aktier till det norska bolaget samtidigt, fick bättre betalt.
En av dessa aktieägare var det svenska bolagets VD.
De två forna delägarna stämde VD:n vid Nacka tingsrätt och begärde att han skulle betala 19,7 miljoner kronor till dem var. Männen pekade just på aktierna hade sålts till underpris och menade att VD:n hade brutit mot ett uppdragsavtal.
VD:n, å sin sida, menade att något uppdragsavtal överhuvudtaget inte har funnits.
Av domen framgår bland annat att det norska bolaget, efter förhandlingar, köpte de båda männens aktier för 50 miljoner kronor – vilket motsvarade 166 667 kronor per aktie. Avtalet undertecknades av de båda männens ombud. Samma dag köpte det norska bolaget också VD:ns och de övriga aktieägarnas aktier för 60 867 337 kronor – vilket motsvarade 320 354 kronor per aktie, i princip det dubbla priset.
Tingsrätten konstaterade att något uppdragsavtal inte hade förelegat. Tingsrätten ansåg inte heller att det hade uppkommit någon skadeståndsskyldighet till följd av den påstådda lojalitetsplikten eller att VD:ns handlande hade utgjort bedrägeri eller oredligt förfarande. De båda männen förlorade därför rättegången och dömdes dessutom att solidariskt betala VD:ns rättegångskostnader med drygt 2,4 miljoner kronor.
Domen överklagades till Svea hovrätt som nu konstaterar att VD:n i och för sig tagit på sig ett uppdrag att förhandla med det norska bolaget för männens räkning. Dock anser inte hovrätten att VD:n har brustit i sina förpliktelser mot dem. Någon skadeståndsskyldighet för VD:n föreligger alltså inte på grund av uppdragsavtalet, varför tingsrättens domslut fastställs.
Delägarna ska även betala VD:ns rättegångskostnader i hovrätten med drygt 900 000 kronor.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto:TT
Therese Åkerlund/Vanja Eriksson
