Det är inte ovanligt att företag försöker skydda sin verksamhet genom att inkludera stränga konkurrensklausuler och värvningsförbud i sina anställningsavtal. Ofta beror det på en önskan att förhindra anställda att gå över till eller starta konkurrerande verksamhet och ta med sig kunder eller andra anställda. Men i sin iver att skydda verksamheten finns det enligt advokaterna Sten Bauer och Johan Zetterström, Baker McKenzie Advokatbyrå en ”påtaglig risk” att arbetsgivaren går för långt. Alltför stränga klausuler kan nämligen få motsatt effekt – och verksamheten kan tvärtemot arbetsgivarens avsikt stå utan giltiga konkurrensklausuler och värvningsförbud.
I krönikan, publicerad i Dagens Juridik, beskriver författarna två nyligen avgjorda fall från Arbetsdomstolen i vilka domstolen konstaterat att det aktuella värvningsförbudet är oskäligt och därför ogiltigt.
Fallen avser tre personer som sagt upp sig från sin arbetsgivare och sedan rekryterat – och försökt rekrytera – ett antal tidigare kollegor. Arbetsgivaren stämde de tidigare anställda och fick ett så kallat interimistiskt beslut i tingsrätten, men besluten överklagades till Arbetsdomstolen som alltså underkänt värvningsförbuden på grund av att de anses för långtgående och därmed oskäliga.
Hur vet man då som arbetsgivare om de klausuler om konkurrens och värvning man använder sig av är giltiga?
Författarna framhåller i sin krönika att ju kortare bindningstiden är för ett värvningsförbud desto större sannolikhet är det att förbudet anses giltigt. Dessutom betonas att endast de personer som den tidigare medarbetaren faktiskt har arbetat med, och därför har kunskap om, eller vissa anställda som har särskild yrkeskompetens, bör omfattas av förbudet. Avslutningsvis konstaterar författarna att enbart aktiva rekryteringsåtgärder bör förbjudas.
För mer information om vad du som arbetsgivare bör tänka på när det gäller värvningsförbud kan du läsa krönikan i sin helhet på Dagens Juridik, här.
__________________________________
Författare: Sophia Lindstedt, Allt om Juridik
Källa: Dagens Juridik
Foto: TT