fbpx
 
27 september, 2015

Tunga jurister sågar lagförslag om terrorresor

Advokatsamfundet och Justitiekanslern (bilden), två av Sveriges tyngsta juristinstanser, är starkt kritiska till regeringen Löfvens nya lagförslag om att kriminalisera ”terrorresor”.

Regeringen har inlett en utredning med avsikten att utredningen ska utmynna i ett lagförslag till riksdagen om att införa ett nytt brott – en kriminalisering av så kallade ”terrorresor”.

Bakgrunden är att FN:s säkerhetsråd år 2014 antog resolution nummer 2178. Syftet med resolutionen är att hindra strömmen av frivilliga som söker sig till terrorstämplade grupper i främst Syrien och Irak.

FN-resolutionen kräver att medlemsstaterna inför nationell lagstiftning för att tackla problemet.

Terroristbrott finns redan i lagstiftningen, men för det brottet krävs någon form av terroristhandling eller att det inletts en exakt förberedelse av ett terroristbrott. Att däremot resa till ett land i syfte att genomgå ”träningsläger” för att kunna utföra terroristbrott är däremot tillåtet enligt dagens regler. Regeringens mål är därför att kunna kriminalisera även sådana resor som görs i syfte att senare kunna begå terroristbrott.

JK kritisk

Justitiekansler Anna Skarhed, JK, har uttalat sig i den utredning som regeringen tillsatt i syfte att reda ut hur en möjlig lagstiftning skulle kunna utformas.

JK skriver att det finns en förståelse för att det är angeläget att skapa en reglering. Hon skriver också att syftet med kriminaliseringen är rimligt, men att själva utformningen är mycket juridiskt tveksam.

JK för i sitt utlåtande en rad resonemang om de problem och risker som finns med en kriminalisering av terrorresor. JK understryker att grundlagens skydd för mänskliga rättigheter och även rättigheterna i Europakonventionen måste skyddas.

En jämförelse kan göras med brottet mord. Den som i sitt stilla sinne tänker ut en mordplan begår inget brott förrän tanken börjar övergå i handling – och personen börjar införskaffa verktyg eller hjälpmedel för att begå brottet.

Något förenklat kan man säga att juristernas kritik oftast handlar om att det är oerhört svårt och godtyckligt att kriminalisera någons subjektiva tanke med en resa.Många jurister påpekar också att begreppet ”terrorism” är alltför luddigt och att en kriminalisering av en resa, kanske till sitt hemland, för att träna sig för att eventuellt i framtiden kunna begå ett terroristbrott är alltför långtgående.

Ett exempel

I utredningen finns idéer om att straffbelägga så kallade ”träningsläger” för terrorister. Det lagstiftaren vill komma åt är helt enkelt utbildningsmomentet.

Straffbestämmelsen om att ”motta utbildning för särskilt allvarlig brottslighet” är enligt JK svårtillämplig. Lagförslaget förutsätter att det dels ska finnas en ”utbildare” och att någon form av kontakt ska ha gjorts mellan denne och ”eleven”. Dessutom ska läraren ha uppsåt till att instruktionerna har som syfte att användas av eleven för särskilt allvarlig brottslighet.

Enligt JK kommer det bli ”mycket svårt att tillämpa i praktiken”. Hur ska man till exempel kunna bevisa att en ”lärare” har vetskap om vad ”eleven” vill använda utbildningen till, frågar hon sig?

Vad händer om lagförslaget går igenom?

Om utredningen, trots de tunga juristernas kritik, omvandlas till ett färdigt lagförslag som klubbas i riksdagen kommer lagen vara antagen – och det är upp till polis och åklagare att utreda brotten och till domstolarna att lagföra de som begår det aktuella brottet.

Om någon domstol dock skulle anse att lagen inte är förenlig med skyddet för de mänskliga rättigheterna i grundlagen eller Europakonventionen, eller att lagen i för hög grad inskränker principen om den fria rörligheten inom EU får domstolen välja att inte tillämpa lagen. Detta är domstolarnas lagprövningsrätt. Domstolar i Sverige kan dock inte upphäva lagen – det kan endast riksdagen göra.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Inom brott och straff är det extra noga att alla lagar och lagtexter är extremt tydliga och klara i sina bestämmelser. Detta eftersom det inte får råda minsta godtycklighet i de juridiska bedömningarna. Vanliga svenska medborgare ska – åtminstone teoretiskt – kunna slå upp en lagbok och därigenom utläsa vilka gärningar som är brottsliga. Allt för luddiga bestämmelser blir därför inte förutsebara.

 

Läs regeringens lagförslag, här. 

Foto: Staffan Claesson/JK

 

 

nils webb

Nils Ivars/Petter Danckwardt, DJ

nils.ivars@alltomjuridik.se