Det tre kvinnorna tog med sig två värdefulla databaser från sin tidigare arbetsgivare och startade konkurrerande verksamhet. Hovrätten har nu dömt dem och deras bolag att betala över tio miljoner kronor i skadestånd till sin före detta arbetsgivare.
– Vår klient har varit bedrövad över att den databas som är hela grunden för deras verksamhet har stulits och använts av en konkurrent. Därför är de förstås nöjda med att ha vunnit tvisten. Samtidigt inser de också att de i realiteten förmodligen inte kommer att se röken av alla dessa miljoner eftersom motparten har flyttat sin verksamhet till ett annat bolag, säger ett av bolagets ombud, Charlotte Forssander, advokat och managing partner vid Vinge advokatbyrå i Göteborg som drivit målet tillsammans med kollegan Yohanna Öhnregård.
Bolaget som sysslar med marknadsundersökningar stämde tre tidigare anställda som startat konkurrerande verksamhet i ett nytt bolag. Enligt bolaget hade de tre kvinnorna gjort intrång i två av bolagets databaser som innehöll stora mängder kontaktuppgifter till personer som på internationell basis kunde användas i marknadsundersökningarna. Bolaget har fem databaser som innehåller sådana kontaktuppgifter och målet handlat om två av dessa databaser.
I november år 2011 inkom deras tidigare arbetsgivare med en ansökan om en så kallad intrångsundersökning hos det nya bolaget. Tingsrätten biföll ansökan eftersom det “skäligen kunde antas” att de tidigare anställdas nya bolag hade gjort intrång bland annat i bolagets upphovsrätt i de två databaserna. Därefter meddelade tingsrätten ett interimistiskt vitesförbud gentemot svarandena.
Bolaget begärde att Göteborgs tingsrätt slutgiltigt, vid vite, skulle meddela förbud enligt upphovsrättslagen att förfoga över databaserna och förbud enligt lagen om skydd för företagshemligheter att röja eller utnyttja bolagets företagshemligheter.
Bolaget begärde dessutom både allmänt och ekonomiskt skadestånd.
Tingsrätten konstaterade att de anställda ådragit sig skadeståndsskyldighet enligt både Upphovsrättslagen och lagen om företagshemligheter. Enligt tingsrätten skulle en samlad bedömning göras enligt dessa regelverk och domstolen uppskattade skadeståndet till skäliga 9,5 miljoner kronor.
De före detta anställda dömdes dessutom att betala en miljon kronor i allmänt skadestånd och tingsrätten gick även på bolagets linje och meddelade vitesförbud med ett vitesbelopp på 500 000 kronor.
Hovrätten för Västra Sverige ändrar nu tingsrättens dom så att det ekonomiska skadeståndet sänks med en miljon kronor medan det allmänna skadeståndet höjs med motsvarande belopp.
Hovrätten konstaterar att vid konkurrerande skadeståndsskyldighet så är skadeståndslagen subsidiär till speciallagstiftning – det vill säga kan “trumfas ut” av annan lagstiftning.
Vid en jämförelse av de båda speciallagarna konstaterar rätten att skadeståndsansvaret enligt lagen om företagshemligheter är mer omfattande än enligt upphovsrättslagen eftersom den föreskriver både ekonomiskt och ideellt skadestånd. För intrång i katalogskyddet enligt upphovsrättslagen är däremot utrymmet för ideellt skadestånd begränsat. Därför ska skadeståndsberäkningen ske med utgångspunkt i lagen om företagshemligheter.
Det ekonomiska skadeståndet ska enligt hovrätten – men stöd från Högsta domstolens praxis – beräknas med ledning av den kostnadsbesparing som svarandena gjort genom angreppet på företagshemligheterna. Denna uppskattas till 8,5 miljoner kronor.
Eftersom databaserna utgör grunden för bolagets verksamhet och svarandenas angrepp på detta “vitala intresse” har varit uppsåtligt, förslaget och systematiskt ska det ideella skadeståndet bestämmas till två miljoner kronor.
– Vi i är mycket nöjda med domen, speciellt med det rekordhöga allmänna skadeståndet på två miljoner kronor, säger advokat Charlotte Forssander.
– I förarbetena till företagshemlighetslagen sägs ju att det allmänna skadeståndet ska sättas så högt att det aldrig ska löna sig att kalkylera med risken att stjäla och använda någon annans företagshemligheter. Det är mycket tillfredsställande att hovrätten har tagit detta uttalande på allvar.
De före detta anställda och deras bolag ska solidariskt svara för skadeståndet på totalt 10,5 miljoner kronor.
De ska dessutom betala bolagets rättegångskostnader på totalt 2,6 miljoner kronor.
Vad innebär detta i praktiken?
- Du som arbetsgivare har i regel rätt till dina anställdas uppfinningar som skapas under och sex månader efter anställningens upphörande. Det är dock ändå bra att explicit reglera sådana frågor i anställningsavtalet för att undvika framtida tvister.
Foto: Advokat Charlotte Forssander, Vinge
Karin Hassel/Stefan Wahlberg/Vanja Eriksson