En av de viktigaste pressetiska reglerna är källskyddet, som dessutom finns inskrivet i Tryckfrihetsförordningen – det vill säga i grundlagen. Arbetarbladet anmäldes till Justitiekanslern, JK, för att ha läckt en av sina källor. JK beslutar nu att inte inleda en förundersökning om brott mot tystnadsplikten, utan avfärdar det hela som ett misstag.

Efter att Arbetarbladet skickat vidare en anonym insändarskribents identitet till det bolag som insändaren berörde anmälde den (inte längre) anonyma insändarskribenten tidningen till Justitiekanslern.

JK är den jurist (inkluderat dennes stab) som utreder och eventuellt väcker åtal i tryckfrihetsmål.

I det här fallet bedömde JK att tidningens brott mot tystnadsplikten skett av misstag. Tidningen menade nämligen att det varit en sommarvikarie som av misstag råkat läcka insändarskribentens identitet.

JK konstaterar i sitt beslut att det bevisligen rört sig om ett misstag. Eftersom inget väsentligt allmänt eller enskilt intresse riskerats att åsidosättas, anser JK sammantaget att det inte är nödvändigt att inleda förundersökning i ärendet.

JK beslutar därför att inte driva frågan vidare.

Det finns möjlighet att utan JK:s hjälp driva tryckfrihetsprocesser, men är inget som är speciellt vanligt förekommande.

Vad innebär detta i praktiken?

• Grundlagsskyddade medier har en sträng tystnadsplikt och får inte röja sina källor. Av den anledningen är det exempelvis mycket sällsynt att polis och andra myndigheter ges tillstånd till husrannsakan eller andra åtgärder mot tidningsredaktioner.

Foto: Anders Wiklund/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se