fbpx
 
9 juni, 2015

Sverigedemokrat kränkte muslimer – frias i domstol

En 46-årig man fälldes i tingsrätt för hets mot folkgrupp efter att ha skrivit nedvärderande och kränkande kommentarer mot muslimer i ett kommentarsfält på Aftonbladet. I hovrätten frias mannen – trots att domstolen anser att uttalandena varit kränkande.

Mannen, som vid tidpunkten var aktiv i Sverigedemokraterna på lokalnivå, hade i en kommentar till en artikel på Aftonbladets hemsida skrivit:

 ”…när ska ni journalister inse att det är djupt inrotat i Islams kultur att våldta och misshandla sådana kvinnor som inte rättar sig efter Islams lära. Finns ett stort samband mellan våldtäkter i Sverige och antalet invandrare från MENA länder.”

Åklagaren menade att uttalandet spreds dels i kommentatorsfältet på Aftonbladets hemsida, dels genom att kommentaren direkt i enlighet med Aftonbladets regler blev synlig på Michael Hess egen Facebooksida på internet.

I tingsrätten åberopade den åtalade mannen två skrifter som skulle stödja hans uttalanden, bland annat en artikel skriven av riksdagsledamoten Richard Jomshof (SD) kallad ”kortfattad sammanställning avseende islamiska skrifter”.

Mannen menade vidare att han rest mycket över världen och att han med egna ögon hört berättelser om sharialagarna och det muslimska samhället. Han menar dessutom att han inte förstått att kommentarerna skulle synas på hans egen Facebooksida.

Fälls i tingsrätten

Tingsrätten konstaterar att det är helt klarlagt att det varit 46-åringen som skrivit kommentarerna. För att kunna döma för hets mot folkgrupp krävs dock att yttrandet antingen hotat eller uttryckt missaktning mot en folkgrupp.

Tingsrätten uttalar också att det inte spelar någon roll om det som 46-åringen skrivit i själva verket är sant eller inte. Det spelar inte heller någon roll om 46-åringen själv trott att det han skrivit är sant.

Istället ska utgångspunkten för bedömningen vara utifrån en utomstående läsares perspektiv vid tillfället när kommentarerna skrevs. Vad känner en typisk läsare när hen ser de aktuella kommentarerna, helt enkelt.

Domstolen menar att kommentarerna inte är framförda på ett sådant sätt att de ryms inom vad som måste tillåtas inom ramen för en fri debatt och opinionsbildning. De har inte varit sakliga och nyanserade, eller hänvisat till någon av de källor som mannen senare i rättegången åberopat, menar tingsrätten.

Sammantaget finner tingsrätten att kommentarerna varit kränkande och att de inte kan anses försvarliga. Domstolen skriver:

”Om [46-åringens] syfte hade varit att starta en debatt angående det som han uppfattat som ett problem i Sverige har han kunnat utforma sitt uttalande utan att det hade varit nedsättande för invandrare i Sverige med syftning på deras trosbekännelse.”

Mannen dömdes till villkorlig fängelsedom förenad med dagsböter.

Hovrätten friar

Målet överklagades till hovrätten, som gör en snarlik bedömning som tingsrätten gjort. Hovrätten anser också att det rört sig om kränkande kommentarer, men domstolen gör en rigörös prövning av om 46-åringens yttrandefrihet verkligen ska begränsas i den mån att han ska dömas.

Sverige är ansluten till Europakonventionen för mänskliga rättigheter, EKMR. Hovrätten lutar sig mot ett antal rättsfall från Europadomstolen och konstaterar att även om kommentarerna varit kränkande så skulle det bli oproportionerligt att inskränka 46-åringens yttrandefrihet.

Hovrätten frikänner därför mannen.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Enligt regeringsformen och Europakonventionen ska det råda yttrandefrihet i Sverige. Yttrandefriheten är dock inte absolut – den får begränsas. Att kriminalisera hets mot folkgrupp är en sådan begränsning. Varje begränsning måste dock vara motiverad och nödvändig i ett demokratiskt samhälle och vara proportionerlig. Detta innebär att inskränkningen måste stå i proportion till syftet. Detta medför att det ofta blir fråga om en intresseavvägning. I det aktuella fallet får intresset av yttrandefrihet vägas mot intresset av att skydda folkgrupper från att behöva utstå kränkande och nedvärderande kommentarer. Som framgår av fallet gjorde tingsrätten och hovrätten olika bedömningar i den frågan.

 

Foto: Anders Wiklund/TT

Nils.

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se