Den amerikanska student som betalade för en konstaterat dålig utbildning vid Mälardalens högskola stämmer nu skolan för att få tillbaka sin kursavgift. Det skriver hennes ombud vid Centrum för rättvisa i en debattartikel på DN Debatt.

De juridiska ombuden – clarence Crafoord, Sebastian Scheiman och Laura Eriksson vid Centrum för rättvisa – skriver att de lagar och regler som är till för att skydda konsumenter inom det privata inte tycks gälla mot det offentliga.

”Om det offentliga inte tar något ansvar för att den tjänst man tagit betalt för är värdelös, så innebär det ett stort risktagande för en konsument när den har med det offentliga att göra. Enskilda personer skulle bli drabbade på ett för dem oförutsebart sätt och de skulle stå rättslösa mot det offentliga Sverige.”

“Gammalmodig pedagogik”
Studenten, den amerikanska medborgaren Connie Dickinson, lade två år och 180 000 kronor på att avlägga en kandidatexamen i matematik vid högskolan.

Enligt Centrum för rättvisa höll inte utbildningen den kvalité som hade utlovas. Kritik riktas bland annat mot språkbrister hos lärare i både svenska och engelska, gammalmodig pedagogik och undervisningen som ibland bara bestod av utdelning av stenciler.

Levde inte upp till examensmål
Högskoleverkets Universitetskanslersämbete har konstaterat att kandidatutbildningen vid Mälardalens Högskola hade bristande kvalitet och inte levde upp till fyra av fem examensmål.

Dickinson har krävt pengarna tillbaka från skolan – men hennes krav har inte gett något resultat.

Vad innebär detta i praktiken?

• Om en enskild person har lidit ekonomisk skada, eller blivit kränkt (exempelvis fått sina mänskliga rättigheter kränkta) kan denne kräva staten på skadestånd. Detta görs som vilken process som helst, precis som om det varit en privatperson eller ett företag som motpart.
• Europadomstolen i Strasbourg, dit Sverige är knuten, fäller hela tiden europeiska länder för brott mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Sverige har också fällts en rad gånger. Men Europadomstolen saknar behörighet att riva upp svenska lagar eller svenska domslut, utan det som sker är att Europadomstolen utdömer ett skadestånd som den fällda staten måste betala. Sedan är det upp till den fällda staten att själv ändra sina lagar eller sin rättspraxis för att inte bli fälld igen. Detta kan verka tandlöst, men ofta har en fällande dom i Europadomstolen ganska god effekt för att påverka stater.

Foto: Cetrum för rättvisa

Jaqueline Balcer Bednarska/Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se