Två städare ville starta egen firma och lämnade sin arbetsgivare. Innan de båda lämnade städbolaget tog de dock kontakt med alla bolagets kunder och marknadsförde sitt nystartade städföretag. Agerandet bedöms nu vara ett brott mot företagshemlighetslagen och städbolaget får miljonskadestånd från de tidigare anställda städarna.

Ett städbolag utanför Stockholm beslutade sig för att stämma två tidigare anställda, en man och en kvinna som tillsammans startat eget städbolag, på 3,2 miljoner kronor.

Enligt städbolaget hade mannen och kvinnan tagit med sig deras kundregister när de startade sin nya verksamhet.

Attunda tingsrätt konstaterar nu att kvinnan – medan hon fortfarande var anställd i städbolaget – hade förberett och startat upp konkurrerande verksamhet. Hon anses därmed ha brutit mot lojalitetsplikten mot sin arbetsgivare.

Beträffande mannen hade han på sin arbetsdator bland annat hanterat filer och bokföringsprogram kopplade till det nystartade företaget. Tingsrätten bedömer därför att även han varit delaktig i uppstarten av det nya företaget under sin anställning i städbolaget och därför agerat i strid med sin lojalitetsplikt.

Mannen och kvinnan hade dessutom skickat ut ett massutskick via e-post till alla städbolagets kunder där de lät meddela att de lämnade städbolaget och samtidigt marknadsförde sitt nya företag.

Tingsrätten anser mot bakgrund av detta att mannen och kvinnan uppsåtligen utnyttjat städbolagets kundregister – vilket utgör företagshemligheter – i syfte att skada bolaget.

Även deras nystartade städföretag är enligt tingsrätten skyldigt att ersätta städbolaget för den skada som uppkommit genom att kundregistret utnyttjats.

Däremot konstaterar tingsrätten att det inte helt säkert går att avgöra hur stor skada städbolaget egentligen lidit till följd av mannen och kvinnans massutskick. Bland annat anser rätten att det inte går att säga hur stor del av bolagets kundbortfall som faktiskt beror på utnyttjandet.

Enligt tingsrätten är en rimlig ersättning för inkomstbortfallet 900 000 kronor. Mannen och kvinnan tvingas även solidariskt betala 300 000 kronor i ett så kallat allmänt skadestånd, som alltså inte har något med den ekonomiska skadans storlek att göra. Sammanlagt ska mannen och kvinnan alltså betala 1,2 miljoner kronor i skadestånd.

Vad innebär detta i praktiken?

• Att starta upp konkurrerande verksamhet medan du är anställd i ett företag klassas i regel som illojalt beteende och ett brott mot anställningsavtalet, oavsett om det inte finns något uttryckligt förbud mot detta i avtalet (exempelvis en konkurrensklausul).
• Att ta med sig kundregister från sin arbetsplats och starta upp konkurrerande verksamhet kan, förutom att vara illojalt beteende, också vara ett brott mot företagshemlighetslagen.

Foto: Fredrik Sandberg / Pontus Lundahl / TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova