Socialstyrelsen ville endast lämna ut maskerad statistik kring ett antal Lex Maria-ärenden, avseende självmord. En forskningsnämnd hörande till Region Örebro län krävde dock att få ut uppgifterna omaskerade – därmed innehållande personuppgifter och en rad andra detaljer kring självmorden. Nu slår Kammarrätten undan Socialstyrelsens beslut och de känsliga uppgifterna lämnas ut.

Region Örebro län har en nämnd för hälsa, vård och klinisk forskning. Nämnden ville av forskningsskäl, där man ville kartlägga självmordsstatistik i Örebro, få ta del av ytterligare uppgifter i ett antal Lex Maria-ärenden.

Man begärde därför ut dessa extrauppgifter från Socialstyrelsen. Socialstyrelsen avslog begäran.

Socialstyrelsen motiverade det hela med att de uppgifter som inte redan hade släppts, som nu alltså nämnden begärde ut, var uppgifter som namn, kön, personnummer och datum för suicid. Även vissa vårdinsatser och detaljer kring tillvägagångssätt hade maskerats.

Nämnden ville helt enkelt få ut omaskerade uppgifter, för att kunna kartlägga självmorden.

Socialstyrelsen hänvisade till Offentlighets- och sekretesslagen, OSL, och framhävde att det skulle kränka de avlidnas frid att lämna ut uppgifterna. Även anhöriga skulle kunna påverkas, menade Socialstyrelsen.

Nämnden överklagade beslutet till Kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten konstaterar att det aktuella forskningsprojektet är godkänt av den regionala etikprövningsnämnden.

Enligt Kammarrätten talar inget för att enskilda individers identitet skulle framgå i de resultat som offentliggörs när nämnden färdigställt forskningsprojektet.

Nämnden lyder dessutom också under Offentlighets- och sekretesslagen, vilket gör att uppgifterna skyddas från utomstående.

Kammarrätten finner därför, tvärtemot Socialstyrelsen, att handlingarna kan lämnas ut omaskerade utan att varken de avlidna eller deras anhöriga lider några men.

Vad innebär detta i praktiken?

• Huvudregeln på myndigheter är att alla handlingar är offentliga. Detta kallas för offentlighetsprincipen. En smula förenklat kan man säga att det inte finns någon klassisk ”hemligstämpling” i det svenska rättssystemet. Istället görs en prövning från fall till fall. Om det finns skäl att inte lämna ut en viss handling görs en prövning med utgångspunkt i exempelvis Offentlighets- och sekretesslagen kring om det finns skäl att göra ett avsteg ifrån offentlighetsprincipen och belägga uppgiften med sekretess. Sådana avsteg kan ibland förenas med att den som får ut den känsliga uppgiften själv beläggs med sekretess, så att den inte får föras vidare.

Foto: Claudio Brescani/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se