fbpx
 
12 oktober, 2015

Ska Byggnads bli skadeståndsskyldigt för ”olaglig blockad”?

Den 13 oktober inleds en mycket uppmärksammad huvudförhandling i Högsta domstolen där Henrik Gustavsson, som bedrev byggfirma, har stämt LO-facket Byggnads på skadestånd – detta eftersom facket satt byggfirman i en ”olaglig” blockad vilket ledde till att bolaget gick i konkurs.

Den svenska arbetsrätten är numera inte lika självklar som den alltid varit. Detta efter inträdet i EU och anslutningen till Europakonventionen. 2004-2005 blåste den så kallade Vaxholmskonflikten upp, där Byggnads satte en byggfirma i blockad eftersom facket inte ville acceptera lettiska kollektivavtal. Konflikten ledde till ett avgörande i EU-domstolen, varpå Sverige fick genomföra ändringar i Medbestämmandelagen – den så kallade Lex Laval. 2009 dömde slutligen Arbetsdomstolen att fackförbunden Byggnads och Elektrikerna skulle betala drygt 500 000 kronor i skadestånd till byggfirman.

Lex Laval har varit omtvistad sedan dess. Nu är det alltså dags för nästa historiska dom rörande den svenska arbetsrätten, nämligen om facket kan hållas ansvarig för att ha brutit mot reglerna om egendomsskydd och föreningsfrihet i Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

Facket satte Henrik Gustavsson i blockad

Bakgrunden är att Byggnads försökte få Henrik Gustavsson att teckna ett kollektivavtal, detta var 2006.

Kollektivavtalet innehöll ett villkor – så kallade granskningsavgifter – som inte Henrik Gustavsson ville gå med på. Granskningsavgifter innebär att en viss andel av de anställdas löner skulle skickas till facket, vilket varken Henrik Gustavsson eller de anställda på företaget ville. Byggnads stod dock på sig och facket försatte därför Henrik Gustavssons rörelse i blockad.

Under den pågående blockaden kom ett annat avgörande från Europadomstolen angående granskningsavgifter. Europadomstolen klargjorde att granskningsavgifter inte var lagliga.

Efter en vända i Arbetsdomstolen gick Byggnads 2007 med på ett kollektivavtal utan granskningsavgifter, i ljuset av avgörandet i Europadomstolen. Blockaden upphävdes därför.

Problemet var bara att blockaden hade åsamkat stora kostnader för Henrik Gustavssons företag, som en tid därefter försattes i konkurs.

Stämning mot Byggnads

Henrik Gustavssons företag stämde därför Byggnads i juni 2009, grundat på den ”olagliga” blockaden som orsakat konkursen. Tingsrätten avkunnade en så kallad mellandom där domstolen prövade om fackförbund överhuvudtaget kan hållas skadeståndsansvariga för intrång i enskildas rättigheter enligt Europakonventionen.

Att stater kan hållas ansvariga är klarlagt sedan lång tid. Fackförbund är dock inte likställd med staten eftersom det inte är någon myndighet. Centrum för rättvisa, som företräder Henrik Gustavsson, menar dock att Europadomstolen redan har uttryckt att om en stat – likt Sverige – valt att låta parterna på arbetsmarknaden reglera villkoren, så måste också dessa parter kunna hållas ansvariga för eventuella övertramp.

Tingsrätten ansåg i sin mellandom att fackförbund och arbetsgivarorganisationer inte kan jämställas med myndighetsutövning och att de däremot inte kan göras skadeståndsskyldiga med stöd av Europakonventionen.

Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning och nu har HD meddelat prövningstillstånd i frågan. Den 13 oktober håller Högsta domstolen huvudförhandling i Stockholm.

Avgörandet kommer bli ett intressant prejudikat, eftersom detta inte tidigare har prövats i svensk rätt.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Europakonventionen innehåller en stor samling mänskliga fri- och rättigheter som Sverige har förbundit sig till att följa. Om svenska staten inte uppfyller sina förpliktelser enligt konventionen (detta kan vara både positiva och negativa förpliktelser) kan Sverige fällas i Europadomstolen och få betala stora skadestånd till den medborgare som fått sina mänskliga rättigheter kränkta. Det är en vanlig missuppfattning att Sverige alltid följer alla mänskliga rättigheter. Det är fel. Sverige har fällts många gånger i Europadomstolen, likt många andra europeiska stater.
  • Det har under senare år godtagits i praxis att en enskild medborgare i svensk domstol kan kräva skadestånd från staten med direkt stöd av Europakonventionen. Tidigare krävdes stöd i svensk lagstiftning, exempelvis LAS, skadeståndslagen eller Köplagen. Frågan i det aktuella målet är om fackförbund och arbetsgivarorganisationer kan hållas ansvariga med direkt stöd av Europakonventionen – och på så vis bli skadeståndsskyldiga.

 

Foto: Fredrik Persson/TT

nils webb

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se