När en sjuårig flicka i Malmö berättade att hon hade blivit utsatt för ett övergrepp av ett antal pojkar på skolgården frågade skolans dåvarande rektor om hon hade haft läppstift på sig före övergreppet. Nu döms Malmö stad att betala flickan totalt 14 000 kronor för diskriminering.
I september förra året utsattes en sjuårig flicka i Malmö för kränkningar och övergrepp. En grupp pojkar på skolgården drog in henne i ett buskage och drog ner byxorna på henne.
På grund av händelsen kallades flickan och hennes mormor, som var hennes vårdnadshavare, samt hennes moster till möte med rektorn. På mötet frågade rektorn om flickan haft läppstift, om hon varit glad och om hon dansat på rasten innan övergreppet.
En ideell förening mot diskriminering väckte talan mot Malmö stad på grund av rektorns beteende och yrkade att staden skulle betala flickan 22 000 kronor i diskrimineringsersättning.
Staden nekade till diskriminering då rektorn inte förstått hon kränkt flickan.
Tingsrätten konstaterar att de vuxna på mötet uppfattat rektorns frågor som ett sätt att lägga skulden på flickan.
Rätten finner nu att föreningen visat att flickan kände obehag av frågorna och uttalar att ”det framstår som högst osannolikt att motsvarande frågor skulle ha ställts till en pojke i en jämförbar situation”.
Därefter finner domstolen att Malmö stad inte visat att frågorna varit objektivt godtagbara varför flickan anses ha utsatts för direkt diskriminering.
Däremot anses rektorn inte ha trakasserat flickan. Inte heller anses staden ha brustit i sin utredningsskyldighet.
Ifråga om diskrimineringsersättningens storlek finner rätten att diskrimineringen anses som ”förhållandevis ringa om än inte bagatellartad”.
Upprättelseersättningen bestäms till 7 000 kronor och preventionspåslaget till samma belopp. Malmö stad förpliktas därför att betala flickan totalt 14 000 kronor i ersättning.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Stig-Åke Jönsson / TT
Veronica Hult/Vanja Eriksson
