Att uppvisa en falsk ID-handling, såsom ett pass, är brottsligt. En asylsökande lämnade in ett pass som saknade en sida till Migrationsverket sommaren 2014. Nu döms den idag 23-årige mannen för brukande av falsk urkund.
Mannen i fråga hade lämnat in ett syriskt ID-kort för palestinier samt ett pass. När Migrationsverket skulle gå igenom handlingarna upptäckte man att det saknades ett blad i passet.
Utredningen som genomfördes på Migrationsverket visade att både ID-kortet och passet var äkta ”grundhandlingar”. Men eftersom en sida ur passet var utriven klassas passet som en falsk urkund och den asylsökande mannen åtalades därför för brukande av falsk urkund.
Mannen nekade till anklagelserna. I tingsrätten försvarade han sig med att han inte visste att det spelade någon roll att en sida var utriven eftersom den första sidan, där all relevant information om hans identitet fanns, var med.
Men det spelar ingen roll juridiskt. Tingsrätten ansåg att den utrivna sidan ändå gjorde att hela passet blev att klassa som en falsk urkund.
För att någon ska kunna göra sig skyldig till brott krävs dock också att det varit så kallad ”fara i bevishänseende”. Det är ett juridiskt begrepp som lite förenklat innebär att det måste finnas en verklig risk att den falska urkunden skulle kunna missbrukas eller vilseleda någon. I det här fallet alltså en risk att Migrationsverket skulle ha använt sig av passet som bedömningsunderlag i en ”angelägenhet av praktisk betydelse”.
23-åringen hade de facto lämnat in passet i syfte att bevisa sin identitet för Migrationsverket. Tingsrätten konstaterade dock, precis som mannen själv hävdat, att gällande identitetsfrågan var inte passet förfalskat och att den utrivna sidan var utan betydelse i det sammanhanget.
Tingsrätten frikände därför mannen.
Åklagaren överklagade till hovrätten, som nu gör en annan bedömning. Precis som tingsrätten konstaterade hovrätten att passhandlingen var att klassa som falsk.
Hovrätten utgick från tidigare domstolspraxis och slog fast att bara för att den utrivna sidan inte var relevant för identitetsbedömningen så medförde inte detta att det inte skulle röra sig om ”fara i bevishänseende”. Hovrätten menade därför att det var fara i bevishänseende och att åtalet därför var styrkt.
Mannen fälldes därför och tvingas nu betala 40 dagsböter. Högsta domstolen, HD, beslutar nu att inte bevilja prövningstillstånd i målet. Hovrättens dom står därmed fast.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Nader Daoud/TT (Bilden har inget med det aktuella passet att göra)
Nils Ivars / Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
nils.ivars@alltomjuridik.se
