fbpx
 
8 november, 2015

Säkerhetschef på Försäkringskassan bröt mot grundlagen

En högt uppsatt chef på Försäkringskassan har dömts i hovrätten för brott mot efterforskningsförbudet. Detta efter att chefen sökt efter vem som ”läckt” till Expressen.

Tidningen Expressen publicerade våren 2014 ett antal granskande artiklar om Försäkringskassan.

En tid därefter åtalades Försäkringskassans säkerhetschef för brott mot efterforskningsförbudet i Tryckfrihetsförordningen.

Enligt åklagaren hade säkerhetschefen vid ett möte med en internutredningsgrupp frågat vem som hade lämnat uppgifter till tidningen. Säkerhetschefen erkände att han ställt frågan, men förnekade att syfte varit att efterforska vem som lämnat uppgifterna. Avsikten hade enligt honom istället varit att utreda eventuella systemfel som kunde ha lett till att en utredning kommit i orätta händer.

Stockholms tingsrätt skrev i sin dom att det förvisso är tillåtet att utreda eventuella systemfel, så som chefen uttalat. Däremot fanns en ljudupptagning från mötet där det framgick att chefen frågat ”vem som har läckt”. Vid en kontrollfråga om vad han verkligen menade hade han bekräftat frågan genom att svara ”ja, vem kan ha läckt?”.

Enligt rätten talar ordvalet ”läckt” för att det snarare handlat om att reda ut en kontakt mellan en källa och massmedia, än att reda ut ett internt systemfel.

Sammantaget fann tingsrätten att chefens avsikt inte kan ha varit att endast utreda systemfel – utan att faktiskt efterforska Expressens källa.

Tingsrätten dömde chefen för brott mot efterforskningsförbudet och bestämde påföljden till 40 dagsböter om 750 kronor. I och med att det stod klart att chefen skulle förlora sitt jobb vid en fällande dom valde tingsrätten att ge en så pass lindrig påföljd, eftersom chefen på så vis ”redan straffas”.

Även Svea hovrätt fann det styrkt att chefen uppsåtligen efterforskat vem som lämnat uppgifter till Expressen samt att han gjort detta i egenskap av representant för Försäkringskassan.

HD har nu beslutat att inte släppa upp målet i högsta instans – på så vis står domen fast.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Den som är offentliganställd har rätt att under fullt källskydd ”läcka” uppgifter till media i syfte att visa på missförhållanden inom de statliga och kommunala organen, detta kallas meddelarfrihet. Att ”whistleblowers” ges sådant skydd anses motverka korruption och maktmissbruk.
  • Meddelarfriheten ger också ett efterforsknings– och repressalieförbud för arbetsgivaren. Om uppgifter om en myndighet läckt till media får inte myndighetschefen eller någon annan försöka reda ut vem den anonyme källan är. Om källan på något vis ändå framgår – exempelvis att personen inte uttalat sig anonymt – så råder ett repressalieförbud. Degradering, utebliven löneförhöjning eller andra bestraffningar hänförliga till ”läckandet” är förbjudna enligt grundlagen.
  • Den som arbetar i privat sektor har inte samma rättighet att läcka till media. I privata verksamheter får arbetsgivaren både eftersöka källan och utdela repressalier. Dock krävs fortfarande saklig grund för uppsägning, enligt de vanliga reglerna i LAS. I vissa undantagsfall gäller meddelarfriheten även i privat sektor, det gäller i vissa fall när verksamheten har offentlig karaktär, exempelvis Posten AB eller högskolor drivna av stiftelser (såsom Chalmers).

 

Foto: Hasse Holmberg/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

nils webb

Nils Ivars/Eva Clasö

nils.ivars@alltomjuridik.se