fbpx
 
3 december, 2021

Röstberättigade medlemmar nekade särskild granskare i BRF

En medlem i en bostadsrättsförening ville utse en särskild granskare i föreningen. Medlemmen ville dock inte att antalet röstberättigade skulle räknas på det sätt som stod i föreningens stadgar. Kammarrätten anser att varje medlem hade en röst i frågan och därmed utsågs ingen särskild granskare.

En medlem av en bostadsrättsförening ville rösta för att ta in en särskild granskare i föreningen. Enligt lag om ekonomiska föreningar, som gäller för bostadsrättsföreningar, kan varje röstberättigad föreslå att Bolagsverket ska utse en särskild granskare av föreningens räkenskaper under viss tid eller av vissa förhållanden i föreningen. Om minst en tiondel av alla röstberättigade eller en tredjedel av de närvarande röstberättigade röstar ja för förslaget ska styrelsen ansöka om att Bolagsverket ska utse en granskare.

Bostadsrättsföreningen i fallet hade 26 lägenheter. Lägenheterna användes av fler än en medlem per lägenhet, vilket innebar att föreningen hade mer än 200 medlemmar. Enligt bostadsrättslagen gäller att om flera medlemmar innehar en bostadsrätt gemensamt har de endast en röst, om inte något annat har bestämts i föreningens stadgar. Föreningens stadgar innehöll dock en annan skrivning än lagen. Enligt stadgarna har varje medlem en röst, vilket gäller oavsett om personer innehar en bostadsrätt gemensamt eller inte.

Medlemmen tyckte inte att stadgarna i denna del skulle tillämpas på förslag om att utse en särskild granskare. Högsta förvaltningsdomstolen har tidigare uttalat att man får bortse från bostadsrättslagens huvudregel vid förslag att utse en särskild granskare. Detta innebär att stadgarnas regler om röstberättigade även gäller vid röstning av särskild granskare.

Då förslaget om att utse en särskild granskare fick stöd av 7 röster nådde det inte upp till kravet på minst en tiondel av samtliga röstberättigade, som var över 200. En granskare kunde inte heller utses då en tredjedel av de närvarande röstberättigade, som var 38 stycken, inte hade röstat ja. Det saknades, enligt Kammarrätten, alltså förutsättningar att utse en särskild granskare i bostadsrättsföreningen. Om bostadsrättslagen skulle gälla, att en lägenhet motsvarade en röstberättigad, hade utfallet blivit annorlunda. Detta på grund av att 7 röster är mer än en tiondel av i så fall 26 röstberättigade istället för 200.

_______________________________

Författare: Stephanie Ohlsson, Allt om Juridik

Källa: Blendow Lexnova

Foto: Leif R Jansson/SCANPIX