Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en uppföljning av hur riksdagen har använt sig av den så kallade subsidiaritetsprincipen under 2013. Principen är en grundläggande princip för EU-samarbetet och innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.
Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som kommer från EU. Vid granskningen bedömer riksdagen om förslagen är förenliga med denna princip. Utgångspunkten är att EU inte ska stifta lagar som lika gärna kunde ha skötts inom de nationella systemen – alltså att besluten ska tas så nära medborgarna som möjligt.
Under 2013 gjordes 123 så kallade subsidiaritetsprövningar och 14 förslag ansågs strida mot principen.Riksdagen har därför skickat 10 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Dessa tre organ stiftar tillsammans EU:s lagar, i en invecklad process.
Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget – vilket oftast är EU-kommissionen. En sådan varning från ländernas egna parlament till kommissionen brukar kallas för gult kort. KU uppger att det under 2013 utfärdades ett gult kort i Sverige.
Utskottet konstaterar att 24 procent av lagförslagen som riksdagen prövade under 2013 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Det vill säga en motivering från EU om varför det behövs ett EU-beslut i frågan och varför det inte räcker med att det lagstiftas nationellt. Om kommissionen inte lämnat motiveringar blir det svårare för länderna att avgöra om förslagen är förenliga med principen. KU anser därför att riksdagen bör yttra sig till kommissionen och understryka vikten av att lagförslag ska motiveras för kommissionen, för att en sådan prövning ska förenklas.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Ebba Wigerström/Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se
