fbpx
 
21 april, 2014

Missbruk av regler om arbetskraftsinvandring

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss lagändringar som ska göra det lättare att upptäcka och stoppa missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring.

År 2008 reformerades regelverket för arbetskraftsinvandring och det gjordes enklare för utländska arbetstagare som vill komma till Sverige för att arbeta. Detta underlättar även för svenska företag som är i behov av att rekrytera utländsk arbetskraft. Idag har Sverige, enligt regeringen, ett av världens mest öppna system för arbetskraftsinvandring.

Regeringen menar att nu de genom vill genomföra lagändringar för att motverka missbruk av reglerna och utnyttjande av utländska arbetstagare. Åtgärder som föreslås innefattar efterkontroller, en straffsanktionerad uppgiftsskyldighet för arbetsgivare när det gäller anställningsvillkor och kompletterande bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd – samt en längre omställningsperiod och större informationsinsatser för arbetstagare.

Dessa förslag kommer att beröra Migrationsverket, arbetsgivare och arbetstagare.

En nyhet blir att arbetsgivaren blir skyldig att lämna uppgifter om en utländsk arbetstagares anställningsvillkor till Migrationsverket. Om en arbetsgivare lämnar osanna uppgifter eller förtiger sanningen gör denna person sig skyldig till brott. I straffskalan för dessa brott finns böter och fängelse i högst sex månader. Bland annat Rikspolisstyrelsen har dock i ett tidigare yttrande till Justitiedepartementet tidigare ifrågasatt om dessa åtgärder är tillräckliga för att ”motverka ett missbruk av regelverket” och avskräcka oseriösa arbetsgivare.

Arbetstagare får nu, enligt regeringen, ett ökat skydd genom en längre omställningsperiod och större informationsinsatser. Bland annat ska en arbetstagare som säger upp sig eller blir uppsagd under Migrationsverkets utredning om en eventuell återkallelse av uppehållstillståndet ska arbetstagaren få en extra månad på sig att söka ny anställning och nytt tillstånd.

De nya reglerna har dock kritiserats för att inte gå till roten med problemet och skydda utländska arbetstagare från att bli exploaterade när de kommer till Sverige. Samuel Engblom, chefsjurist vid TCO, skriver till exempel:

”Problemet är att den skärpta kontrollen går ut över de som den borde skydda, de migrerande arbetstagarna, medan arbetsgivare som bryter mot reglerna varken drabbas av några verksamma sanktioner eller kan tvingas betala utlovade löner till lurade anställda. Det förslag som nu överlämnats till lagrådet förstärker snarare än löser dessa problem. Risken för att fusk upptäcks ökar förvisso, men då upptäckt fusk bara drabbar den som utsatts för det – arbetstagaren – gör förslaget snarare situationen värre än bättre.”

Även Advokatsamfundet har ställt sig kritiskt till de nya reglerna som innebär att ett avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare som inte uppfyller kollektivavtalskraven på till exempel lön leder till att arbetstagarens arbetstillstånd återkallas.

I ett yttrande till Justitiedepartementet skriver samfundet:

”Ett beslut att återkalla ett arbetstillstånd drabbar i första hand den enskilda arbetstagaren, inte arbetsgivaren vars handlande dock utgör själva grunden för återkallande.”

Regeringen har också uppmärksammat denna kritik i lagrådsremissen:

”Uppger arbetsgivaren ärligt att den under exempelvis ett års tid inte tillämpat de minimivillkor som ska tillämpas händer ingenting annat än att arbetstagaren kan förlora sitt arbets- och uppehållstillstånd. Arbetsgivaren ställs inte till svars för dessa brister… Då det inte finns några sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot reglerna för arbetstillstånd är denna strategi helt riskfri för arbetsgivaren. Bara arbetstagaren drabbas av arbetsgivarens regelbrott.”

Regeringen menar dock att även om den första kännbara konsekvensen när brister upptäcks i hur en arbetsgivare tillämpar reglerna om arbetstillstånd blir att arbetstagarens tillstånd återkallas, är detta inte den enda konsekvensen.

Enligt regeringen förlorar arbetsgivaren också i trovärdighet och går i förlängningen miste om möjligheten att få beviljat arbetstillstånd för andra arbetstagare från utlandet som han eller hon önskar anställa.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Om de nya lagändringarna träder i kraft så sker detta den 1 augusti i år. Om du som arbetsgivare använder utländsk arbetskraft kan det därför vara läge att redan nu se över hur de nya ändringarna påverkar dig och om du exempelvis bör teckna kollektivavtal innan dess.

 

Foto: TT

Ebba Wigerström/Vanja Eriksson

vanja.eriksson@blendow.se