Straffsanktionen företagsbot har inte hållit jämna steg med den internationella utvcklingen och är för låga. Det anser regeringen, som nu tillsätter en utredning.
Bland annat OECD anser att Sverige maxbelopp på tio miljoner kronor för en företagsbot är för lågt.
Flera av de rättsakter som EU antagit har enligt regeringen ställt krav på att juridiska personer ska kunna tvingas betala sanktionsavgifter på upp till tio procent av den totala nettoomsättningen i bolaget.
Böter och inviduellt straffansvar
Regeringen anser också att förhållandet mellan företagsboten och det individuella straffansvaret är oklart om måste utredas. I dagsläget kan ibland problem uppstå om företag som helhet har brutit mot lagregler, men ingen enskild person kan straffas. Om det exempelvis rör sig om bedrägeri begånget av ett företag kan det vara svårt att hålla någon enskild anställd eller chef ansvarig för det bedrägliga agerandet. Företagsbot kan ibland komma i fråga, men systemen är inte helt skräddarsydda för att passa ihop.
Högsta domstolen har tidigare konstaterat att den straffrättsliga påföljden, såsom bedrägeri, ska ges företräde när brott ligger till grund för ett beslutet om företagsbot, brottet har begåtts av en enskild näringsidkare och kan leda till fängelse.
Men vad som gäller när en icke frihetsberövande påföljd kan väljas eller när brottet begåtts i till exempel ett fåmansbolags verksamhet är oklart.
Regeringen skriver:
”Sanktionen mot näringsidkaren eller den juridiska personen ska inte innebära någon generell strafflindring eller straffskärpning beroende på i vilken verksamhetsform verksamheten bedrivs.”
I klartext innebär detta att om företaget beläggs med en företagsbot, så ska det inte förändra den enskilda personens eventuella straff.
Ytterligare något som utredningen ska titta närmare på är om beloppet för företagsböter ska konstrueras med dagsbotssystemet som förlaga.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Riksbanken/TT
Nils Ivars/Jaqueline Balcer Bednarska
nils.ivars@alltomjuridik.se
