Polisen utökar sitt europeiska samarbete kring DNA-spår och börjar göra automatiska jämförelser mot databaser hos polisen i Finland. Förhoppningen är att metoden ska kunna lösa hittills ouppklarade brott.
Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, har i en första sökning kört omkring 28 000 DNA-spår från svenska brottsplatser mot Finlands DNA-register, uppger polisen. DNA från både kända och oidentifierade personer har inkluderats i sökningen.
SKL har i sin tur tagit emot ungefär 17 000 profiler från Finland för sökning i de svenska registren.
Sedan i november jämförs DNA-profiler från svenska polisutredningar automatiskt mot databaser hos polisen i Nederländerna. Målet är att öka chanserna för att knyta en gärningsman till ouppklarade brott och kunna sätta stopp för gränsöverskridande kriminalitet som till exempel stöldligor.
– Utbytet med Finland är ytterligare ett steg i samarbetet där alla EU-länder i slutändan ska vara uppkopplade mot varandra. Det ger oss ännu bättre chanser att utreda brott som är olösta, säger Göran Görtzen, kriminalkommissarie på Rikskriminalpolisens enhet för internationellt polissamarbete, IPO.
Efter den inledande sökningen ska varje nytt DNA-spår där svenska utredare inte får träff i de egna registren kontinuerligt jämföras mot både Finlands och Nederländernas databaser.
– En träff talar om att en matchning skett men innehåller ingen information om namn och personnummer. Efter att träffarna analyserats behöver brottsutredarna begära ut de enskilda personuppgifterna från landet där matchningen gjordes, säger Anna Granlund på Biologienheten, vid Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL.
Innan året är slut hoppas polisen kunna utöka utbytet av DNA-profiler med ytterligare ett eller flera länder.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Vanja Eriksson
vanja.eriksson@blendow.se
