fbpx
 
16 oktober, 2017

Polis som sparkat handfängslad 16-åring döms och förlorar jobbet

En polis döms för misshandel av en 16-åring som vid det aktuella tillfället varit belagd med handfängsel. Uppsala tingsrätt skriver i domen att våldet inte varit försvarligt och att det saknat stöd i polislagen. Polisen förlorar även jobbet med anledning av händelsen.

I december 2016 hämtades en 16-årig pojke i Uppsala av polis då han var misstänkt för ett knivrån. Poliserna ville visitera 16-åringen men versionerna om vad som hände därefter går isär. Både pojken och poliserna är dock överens om att de blev osams och att pojken kom med kränkande och nedsättande tillmälen mot främst en av poliserna. 

När de kom till arresten hade pojken försetts med handfängsel bakom ryggen och sattes på en bänk. Från filmen i övervakningskameran syns hur en av poliserna reser sig upp och står böjd över pojken en stund för att sedan sparka till honom. Därefter lyfter polisen upp pojken från bänken och fläker ned honom på golvet för att sedan trycka ned hans ansikte mot golvet. 

Polisen åtalades för misshandel

Polisen åtalades senare för händelsen. Hon har invänt att pojken yttrat hot mot henne och hennes familj och att detta var det som föranledde hennes agerande. Enligt polisen har pojken också kallat henne för bland annat hora – något han själv medger.

Gärningen inte fri från straff enligt polislagen

Det råder inte någon större tvekan om att polisens agerande utgör misshandel i så kallad objektiv mening, det vill säga att gärningen faller under området som bestämmelsen om misshandel omfattar. Däremot kan gärningen vara fri från straff av olika anledningar. Poliser i tjänst har vissa befogenheter att utöva våld som normalt inte är tillåtet. Enligt polislagen krävs först och främst att andra medel är otillräckliga och att våldet är försvarligt. Dessutom är det bara i vissa angivna situationer som våld får användas, till exempel när polismannen möts av våld eller hot om våld, eller då en person ska frihetsberövas och gör motstånd.

Tingsrätten påpekar att polisens handlande inte föregåtts av våld från pojkens sida. Hennes invändning att han uttalat hot mot henne har varken bevisats eller motbevisats, men tingsrätten konstaterar att det oavsett inte skulle varit försvarligt att använda våld eftersom pojken satt ned på bänken med händerna fjättrade bakom ryggen. Det har alltså inte funnits något stöd i polislagen för att använda våld, och enligt tingsrätten måste polisen ha insett det.  Våldet har riktats sig mot en person som har varit ”helt försvarslös” och brottet kan därför inte bedömas som ringa. Polisen döms därför för misshandel. Hon döms samtidigt för ofredande för en annan liknande händelse. Påföljden bestäms till villkorlig dom och dagsböter på totalt 15 600 kronor. Polismyndighetens ansvarsnämnd hade i målet uttalat att hon skulle komma att skiljas från sin anställning om hon dömdes, något som hade en mildrande effekt på påföljden.

 

Vad innebär detta i praktiken?

  • Åtalet mot polisen gällde misshandel och inte tjänstefel. Anledningen till det är att tjänstefel ofta sammanfaller med andra brott och är subsidiärt till övriga brott. Det innebär att om en handling är att anse som både misshandel och tjänstefel så ska bestämmelsen om misshandel användas i första hand.
  • I brottsbalken finns en regel som anger att en sak som domstolen ska ta hänsyn till när den bedömer ett brotts straffvärde är ”om den tilltalade förorsakas men till följd av att han eller hon på grund av brottet blir eller kan antas bli avskedad eller uppsagd från anställning eller drabbas av annat hinder eller synnerlig svårighet i yrkes- eller näringsutövning”. Vad gäller poliser är det i regel så att deras tjänst avslutas om de döms för bland annat misshandel av normalgraden.

 

Foto: Claudio Bresciani/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Felix Sjöberg

felix.sjoberg@alltomjuridik.se