fbpx
 
21 september, 2015

Parkerade på handikapprutan – slipper böter

En man fick parkeringsböter efter att utan tillstånd ha parkerat på handikapplats. Mannen vägrade betala och hamnade i domstol, där han nu frikänns. Orsaken: skyltarna satt för lågt.

Det var sommaren 2014 som en man parkerade utanför Mölndals sjukhus, utanför Göteborg. Bilen stod på en parkeringsplats för handikappade och eftersom bilen inte var försedd med något synligt tillstånd fäste en parkeringsvakt en kontrollavgiftsfaktura (i folkmun kallad p-bot) på bilen.

Mannen som parkerat bilen vägrade dock betala p-boten och hamnade därför i Göteborgs tingsrätt. Mannen hävdade i domstolen att skyltningen på parkeringsplatsen hade varit för otydlig – han hade helt enkelt inte uppfattat att han stod på en handikapplats.

Det blev fråga om bildbevisning och där konstaterades i tingsrätten att det inte gått att se skyltarna om parkering för rörelsehindrade som fanns på båda sidor av mannens bil, eftersom skyltarna hade suttit så lågt att de skymts av andra parkerade fordon. Det fanns heller ingen markering i asfalten som visade att platsen var reserverad för rörelsehindrade besökare. Tingsrätten gick på mannen linje och ogillade parkeringsbolagets talan.

Domstolen betonade att parkeringsskyltar enligt Transportstyrelsens närmare föreskrifter normalt ska placeras med underkanten på en höjd av 2,1 meter, när uppställning av skymmande fordon kan förekomma.

Målet överklagades till hovrätten, som instämmer i tingsrättens bedömning om att skyltningen inte uppfyllt Transportstyrelsens krav. På så vis frikänns mannen även i hovrätten.

Vad innebär detta i praktiken?

  • När du felparkerar kan du åläggas vad som i folkmun kallas p-böter. Genom att betala in pengarna kan man säga att du erkänner felparkeringen. Om du däremot bestrider felparkeringen kan frågan ytterst prövas i domstol, vilket ibland sker. Det finns fall där parkeringsfrågor gått hela vägen till Högsta domstolen och föranlett svåra juridiska avvägningar – trots att det i själva verket rört sig om förhållandevis små belopp.

 

Foto: Thomas Oneborg/SvD/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

 

nils webb

Nils Ivars/Isak Bellman

nils.ivars@alltomjuridik.se