Föräldrarna till två barn ansökte om äktenskapsskillnad. Skilsmässan gick igenom i juni 2015. Föräldrarna begärde senare båda ensam vårdnad. Pappan tilldelades ensam vårdnad av barnen av Södertörns tingsrätt. Trots att man ifrågasätter pappans lämplighet som vårdnadshavare fastställer nu Svea hovrätt tingsrättens dom. 

I beslut som rör barns vårdnad, boende och umgänge så ska barnets bästa vara styrande för domstolens bedömning. Det innebär att inget annat intresse än barnets kan gå före och få större betydelse.

Vad som är barnets bästa är något som är svårt att beskriva på ett generellt plan men några riktlinjer har ändå tagits fram. Något som inte anses vara till barnets bästa är om föräldrarna har en alltför djup konflikt som går ut över deras möjlighet att samarbeta i frågor som gäller barnet. Föräldrarnas konflikt får inte gå ut över barnet. Barnets bästa anses också vara att barnet har en nära och god kontakt med båda sina föräldrar i den utsträckningen det är möjligt.

Tingsrättens bedömning

Pappan menade i tingsrätten att det var han som var bäst lämpad att sköta barnens dagliga omsorg och att de anpassat sig till sin nuvarande miljö hos honom eftersom de bott där den senaste tiden. Han påstod även att mamman var olämplig som vårdnadshavare eftersom hon mådde psykiskt dåligt.

Mamman anförde att hon var den som bäst kunde tillgodose en nära och god relation med den andra föräldern och att det fanns brister i pappans omsorg om barnen eftersom han överförde sina egna negativa känslor gentemot henne till dem.

Tingsrätten kom fram till att det fanns anledning att ifrågasätta båda föräldrarnas lämplighet till viss del, men att ingen av dem var ”direkt olämplig” som vårdnadshavare.

Barnens funktionshinder medförde enligt tingsrätten att de hade stort behov av tydliga rutiner och närvarande vuxna i sin vardag. Det bästa för barnen hade egentligen varit om föräldrarna kunde ha en välfungerande kommunikation och tillsammans vara vårdnadshavare, men eftersom det inte var fallet så kunde inte vårdnaden fortsätta att vara gemensam.

Barnens behov av kontinuitet gjordeenligt tingsrätten att det inte skulle vara förenligt med deras bästa att de skulle tvingas flytta till mamman och lämna sin skola där de får bra stöd. Därför fick pappan, trots ifrågasatt lämplighet, ensam vårdnad.

Hovrättens bedömning

Mamman överklagade domen till Svea hovrätt, som likt tingsrätten konstaterar att barnens särskilda behov bäst skulle tillgodoses av två delaktiga föräldrar. Hovrätten anser dock inte heller att detta är möjligt på grund av föräldrarnas svåra samarbets- och kommunikationsproblem.

Även om pappan till viss del anses olämplig eftersom han uppvisat en negativ inställning till mamman som han överfört till barnen så är barnens behov av stabilitet något som väger tyngre. Efter en samlad bedömning anser hovrätten att barnets bästa är att pappan får ensam vårdnad och att barnen kan bo kvar hos honom. Hovrätten fastställer därför tingsrättens dom.

Vad innebär detta i praktiken?

• Så kallade ”samarbetssvårigheter” är något som kan leda till ensam vårdnad. Vad dessa samarbetssvårigheter ska bestå i är inte specificerat och ofta framgår det inte i domstolens motivering exakt vad svårigheterna avser. Klart är att det ska vara sådant som påverkar barnen negativt. Frågor som kan aktualiseras är skolval, underskrift av pass samt försvårande av umgänge.

Foto: Jessica Gow/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Karin Arleskär 

karin.arleskar@alltomjuridik.se