fbpx
 
14 februari, 2015

Omfattande skattefusk i byggbranschen

SvD har idag avslöjat att ett polskt företag, i sin tur anlitat av ett av Sveriges största glasfasadföretag, har använt sig av svarta löner. Det stora byggföretaget Peab finns med i entreprenörskedjan.

– Det som står i pappren är en grej, det jag får i handen är en annan. Jag tjänar cirka 16 000 kronor i månaden och det mesta är svart, berättar en polsk man som arbetar i Sverige. Detta skriver SvD.

SvD skriver dessutom att arbetsgivaren inte tecknat någon olycksfallsförsäkring, vilket gör att han inte skulle få någon ersättning vid en arbetsplatsolycka. Underentreprenören, som anställer mannen, menar att fusket är en nödvändig förutsättning för att få kontrakten:

– Det är inte svårt att jobba vitt, men det är svårt att få jobbet, säger underentreprenören till SvD.

Glasfasadföretaget, som anlitar underentreprenören, menar att man handlat i god tro. Byggnads har kallat glasfasadföretaget till förhandling. Företaget har i sitt kollektivavtal med Byggnads förbundit sig att endast anlita underentreprenörer som har kollektivavtal eller är medlem i en branschorganisation. Huvudentreprenören Peab står dock fri. Företrädare för Peab säger dock till SvD att även om man inte har ett juridiskt ansvar så har man ett moraliskt.

VD:n för glasfasadföretaget beskriver att det är svårt att kontrollera alla entreprenörsled och försäkra sig om att allting går rätt till i alla led. Att dåliga villkor befästs och svartjobb blir standard snedvrider branschen, anser han:

– Varken facket, Skatteverket eller Ekobrottsmyndigheten kommer åt det här och byggbranschen kan inte sanera sig själv. Det behövs lagstiftning, säger han till SvD.

Nästa år ska personalliggare införas på svenska byggarbetsplatser i Sverige, för att minska antalet svartjobb. Skatteverket ska också få göra oanmälda besök på arbetsplatser.

 

Vad innebär detta i praktiken?
  • Vid stora entreprenader är det ofta flera underentreprenörer och olika säljled involverade. Detta gör det svårt för generalentreprenörer och huvudmän att ha genomsyn och kontroll över arbetsvillkor och skatt.
  • Fackförbund och arbetsgivare kan sluta kollektivavtal där villkor, minimilöner och andra förpliktelser regleras. Kollektivavtalet får verkan även mot arbetstagare som inte är fackligt anslutna, eftersom arbetsgivaren i regel måste tillämpa samma villkor på de fackligt anslutna, som de oorganiserade.

 
Foto: TT

 

Läs hela SvD:s artikel här. 

Nils.

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se