Skapa mer flexibilitet för upphandlande myndigheter och ge större möjligheter för så kallade sociala företag och idéburna organisationer att lägga anbud vid upphandlingar. Det framhåller Konkurrensverket i sitt remissvar till regeringen inför de kommande nya upphandlingslagarna.
Just nu pågår arbetet med att förnya de svenska upphandlingslagarna som en anpassning till ett nytt EU-direktiv.
– Det är bra att det nu görs tydligt att upphandling är ett strategiskt verktyg för att nå samhälleliga mål. Det handlar till exempel att använda möjligheten att ställa krav som bidrar till ett hållbart samhälle. Det kan också handla om att använda innovationsupphandling eller att göra det möjligt för så kallade sociala företag att vara med i upphandlingar, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom i ett pressmeddelande.
I remissvaret till regeringen framhåller Konkurrensverket att det i offentlig upphandling är möjligt att ställa hårda krav som går längre än den EU-harmoniserade lagstiftningen.
– Det finns inom ramen för upphandlingsreglerna stor frihet att bestämma vad som ska köpas in, men inte från vem, säger Dan Sjöblom i samma pressmeddelande.
De möjligheter som finns i EU-direktiven om bestämmelser om reserverade kontrakt bör enligt verket införas i svensk lag. Det skulle, menar man, underlätta för så kallade sociala företag att vara med och lägga anbud vid offentliga upphandlingar.
– Under senare år har upphandlingsreglerna ändrats flera gånger. När den stora förändring som vi nu står inför har genomförts behöver landets upphandlare och leverantörer tid på sig att ta hand om det nya regelverket utan fler omfattande regeländringar, säger Dan Sjöblom i pressmeddelandet.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Vanja Eriksson
