Allmänna reklamationsnämnden, ARN, är en svensk myndighet som prövar tvister mellan konsumenter och företag. Konsumenter kan vända sig till ARN för att få ett beslut på hur nämnden anser att en tvist bör lösas. En kvinna gjorde just detta efter en näsoperation som gått snett.
En kvinna betalade och genomförde en näsoperation hos en klinik, men resultatet blev inte alls som hon hade tänkt. Enligt kvinnan blev näsan ”ful” efter ingreppet. Bemötandet från den som utfört ingreppet hade dessutom – både före och efter – operationen framstått som oprofessionellt och opålitligt enligt kvinnan. Hon ansåg därför att hon hade rätt att få tillbaka det hon betalat för ingreppet och vände sig därför till Allmänna reklamationsnämnden, ARN.
Kliniken hävdade dock att ARN var förhindrade att pröva tvisten dels på grund av “ärendets karaktär”, dels eftersom kliniken inte hade möjlighet att yttra sig på grund av sekretess. Kliniken menade också att sekretessen gällde trots att kvinnan hade samtyckt till att den uttalade sig i ärendet.
Hade nämnden rätt att pröva ärendet?
Enligt reglerna i instruktionen för ARN:s verksamhet så prövar nämnden inte tvister som rör utförandet av hälso- och sjukvårdstjänster. Denna typ av tjänster definieras som åtgärder som syftar till att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador.
I det aktuella fallet rörde det sig om en skönhetsoperation som istället har syftet att förändra utseendet på en kroppsdel.
Kvinnan lät göra operationen enbart i syfte att förändra utseendet på hennes näsa och ingreppet omfattas därför inte av begreppet hälso- och sjukvårdstjänster. Eftersom tvisten inte gällde utförandet av hälso- och sjukvårdstjänster har nämnden rätt att pröva ärendet.
Angående klinikens invändning om sekretess så konstaterade ARN att dessa sekretessregler inte gäller eftersom det rörde sig om en privat verksamhet. Någon eventuell avtalad sekretess är inte heller aktuell eftersom kvinnan samtyckt till att kliniken uttalar sig i ärendet. Denna invändning hindrade därför inte heller nämnden från att pröva ärendet.
Nämndens beslut grundades på kvinnans uppgifter
Trots upprepade påminnelser har kliniken inte lämnat något svar på hur den ställer sig till kvinnans begäran. ARN lade därför kvinnans uppgifter som grund för sitt beslut. ARN ansåg att eftersom kvinnans krav inte var “uppenbart ogrundat” så skulle det godtas.
ARN rekommenderar därför nu kliniken att betala tillbaka den summa ingreppet kostat till kvinnan.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Janerik Henriksson/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Karin Arleskär
karin.arleskar@alltomjuridik.se
