fbpx
 
7 september, 2016

Myndighet skickade journaler till fel personer – staten skadeståndsskyldig

Justitiekanslern, JK, har beviljat skadestånd till en kvinna efter att hennes journal skickats till en helt annan, främmande, person. Statens misstag innebar ett brott mot tystnadsplikten, slår JK fast.

Myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO, råkade av misstag förväxla två kuvert. På grund av misstaget skickades kuverten, innehållandes journaler, iväg till fel personer.

De två mottagarna fick helt enkelt varandras journalutdrag.

Den kvinna som upptäckte felet tog kontakt med IVO och skickade tillbaka handlingarna. IVO kontaktade då den andra berörda personen, som då också återsände den felsända journalen.

IVO betalade portokostnaden som de enskilda fått betala på grund av förväxlingen. Men kvinnan nöjde sig inte med det, utan bestämde sig för att kräva skadestånd från staten.

Kvinnan vände sig till JK, som nu konstaterar att de uppgifter som fanns i kvinnans journal var sekretesskyddade enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL). När IVO, låt vara av misstag, lämnat ut uppgifterna till en annan person har detta inneburit ett brott mot tystnadsplikten, fastslår JK.

Bara för att staten ”gör fel” innebär inte detta att det per automatik utgår skadestånd. JK anser dock att det i detta fall varit fråga om ett sådant allvarligt åsidosättande av tystnadsplikten att staten måste hållas ekonomiskt ansvarig. Den kränkning kvinnan utsatts för ska därför ersättas, menar JK.

Däremot ansåg JK att även om journalen rört kvinnans hälsa och privata angelägenheter, så har journalen dels inte innehållit uppgifter av ”särskilt känslig natur” och dels inte fått en stor spridning.

Mot bakgrund av detta fastställde JK skadeståndet till 5.000 kronor för den kränkning det inneburit för kvinnan att hennes journal skickats till fel person.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Den som vill begära skadestånd från staten för ett fel vid myndighetshandläggning eller liknande kan vända sig med denna begäran till Justitiekanslern (JK). Om JK inte beviljar ersättning går det inte att överklaga detta beslut, men däremot kan den enskilde alltid vända sig till en tingsrätt och kräva staten på skadeståndet den vägen. En sådan process är dock förenad med relativt stora ekonomiska risker, normalt sett.

 

Foto: Claudio Bresciani/TT

 

Nils1.3

Nils Ivars / Johanna Haddäng,  Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

nils.ivars@alltomjuridik.se