fbpx
 
27 mars, 2017

Livstidsdömd får inte tidsbestämt straff – hög risk för återfall

En vanlig missuppfattning är att livstids fängelse egentligen innebär ett tidsbestämt straff. Så är dock inte fallet. Livstids fängelse är inte tidsbestämt, men den dömde kan efter att ha avtjänat tio år i fängelse ansöka om att få straffet tidsbestämt. Det har en man som är dömd till livstids fängelse för mord på sin sambo gjort. Han får dock inte sitt straff tidsbestämt. Tingsrätten anser nämligen att det fortfarande finns hög risk att han återfaller i allvarlig brottslighet och avslår därför ansökan.

En idag 61-årig man dömdes i februari 2003 av Göta hovrätt till livstids fängelse för mord på sin sambo. Utöver själv mordet hade han vid ett stort antal tillfällen och på ett ”systematiskt och tortyrliknande” sätt misshandlat henne, stod att läsa i domen. Bland mycket annat hade mannen hällt tändvätska på henne, bundit fast henne i en trappstege då hon haft en bruten arm och bränt henne med en gasolbrännare. Mannan hade även sparkat sambon i magen ”på ett närmast besinningslöst sätt” och hindrat henne från att uppsöka vård. Enligt hovrätten fanns det inga förmildrande omständigheter.

Mannen ansökte våren 2017 hos Örebro tingsrätt om att få straffet omvandlat till ett tidsbestämt straff. Enligt lagen om omvandling av fängelse på livstid ska rätten ta hänsyn till hur lång tid som gått sedan livstidsstraffet dömdes ut, vilka omständigheter som låg till grund för bedömningen av straffets längd, om det finns risk att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet, om han medverkat till att ”främja en anpassning till samhället” och om han har åsidosatt vad som gäller för verkställigheten. Med det sistnämnda avses bland annat att försöka rymma från permissioner och liknande.

I nya förhör med 61-åringen har det kommit fram att han tycker att den terapi som han genomgår varit lyckad och att han bearbetat sin barndom, där det ofta förekom våld. Han har också uppgett att han aldrig hamnat i bråk inne på fängelset, är nykter sedan 15 år tillbaka och invald i de intagnas förtroenderåd. Vidare har mannen berättat att han ser på sina tidigare handlingar som fruktansvärda och empatilösa, att han dagligen lever med ångest, skuld och skam, och skulle få allt ogjort om han kunde.

Även 61-åringens psykolog har berättat att terapin går bra, att 61-åringen har fått ökad insikt i hur han fungerar och vad han behöver, men att han kommer att vara i behov av terapi en lång tid framöver. Psykologen ville dock inte uttala sig om risken för återfall i brott, då det rör hypotetiska frågor om livet utanför fängelset.

Tingsrätten går på Rättsmedicinalverkets linje

Rättsmedicinalverket å sin sida har skrivit ett yttrande som är påtagligt mera tveksamt till att 61-åringen skulle anpassa sig väl till livet utanför fängelset. Verket påpekar att de våldsbrott som 61-åringen dömdes för utgjordes av flera gärningar av ”synnerligen sadistisk karaktär” och att mordet inte kan ses som en isolerad händelse då han vid tidpunkten ”kontinuerligt begick våldsbrott”. Verket noterar också att upprepad brottslighet och upptrappning av brottens allvarlighet är faktorer som brukar anses öka risken för återfall i brott. Trots att mannen i och för sig haft långvarig psykologkontakt och inte misskött sig under fängelsetiden menar verket att det är en hög risk att han återfaller i brottslighet.

Örebro tingsrätt lyfter fram att återfallsrisken är det viktigaste av de kriterier som ska bedömas i fråga om ett livstids fängelsestraff ska omvandlas till ett tidsbestämt straff. I de fall då det finns en beaktansvärd risk för återfall som grundas på konkreta omständigheter finns det inte några lagliga möjligheter att omvandla ett livstidsstraff. Tingsrätten säger sig inte kunna ifrågasätta Rättsmedicinalverkets bedömning att återfallsrisken för 61-åringen är hög, och avslår därför hans begäran om att straffet ska omvandlas till ett tidsbestämt straff.

 

Vad innebär detta i praktiken?

  • En person som dömts till livstids fängelse kan ansöka om att få det omvandlat till ett tidsbestämt straff först efter tio år. Om ansökan avslås måste man vänta i ett år innan man kan ansöka på nytt.
  • Rättsmedicinalverket har endast en tregradig skala för att bedöma risken för återfall i allvarlig brottslighet, och stegen på skalan är låg, medelhög och hög. Om Rättsmedicinalverket anser att återfallsrisken är hög ska det mycket till för att en domstol ska anse det lämpligt att omvandla ett livstidsstraff till ett tidsbestämd sådant.

 

Foto: Christine Olsson/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Felix Sjöberg

felix.sjoberg@alltomjuridik.se