Militärpolisen bröt mot grundlagen vid ubåtsjakten

I samband med höstens dramatiska ubåtsjakt i Stockholms skärgård stoppade militärpolisen en båt där det bland annat befann sig en journalist från Dagens Nyheter. Båten var innanför militärt skyddsområde och militärpolisen beslagtog DN-journalistens minneskort, där det fanns bilder på militära skyddsobjekt. Nu har HD klarlagt att beslaget stridit mot grundlagen.

Båten var innanför militärt skyddsområde och det inleddes en förundersökning mot DN-journalisten för brott mot skyddslagen.

I samband med att båten stoppades beslutade militärpolisen att beslagta journalistens minneskort till kameran, innehållande 47 bilder på militära skyddsobjekt och bilder i ett område som är belagt med fotoförbud.

Beslaget motiverades bland annat med att det bilderna var stark bevisning i den förundersökning som inletts mot journalisten. Dessutom menade åklagaren att minneskortet skulle anses förverkat – att journalisten inte skulle få det tillbaka, helt enkelt. Detta då bilderna visade militära skyddobjekt.

Överklagade beslaget
Beslutet att beslagta – och sedermera förverka minneskortet – överklagades. Tingsrätten hävde beslaget, men hovrätten ändrade genast tingsrättens beslut, varpå beslaget bestod.

Beslagsfrågan nådde till sist Högsta domstolen, som hade att avgöra huruvida beslaget utgjort en tillåten eller otillåten begränsning av journalistens grundlagsskyddade anskaffningsfrihet (dvs att en journalist kan anskaffa källor och information hur som helst) och därmed en inskränkning i censurförbudet – eftersom syftet med beslaget varit att förhindra en publicering av bilderna.

HD skriver i sitt beslut att eftersom anskaffningsfriheten och censurförbudet är grundlagsfästa rättigheter krävs det tydligt stöd i grundlag för att få inskränka dessa rättigheter. Det finns en rad möjligheter angivna i grundlagen som gör det möjligt att inskränka dessa rättigheter – frågan var bara om den aktuella inskränkningen kan rymmas inom de undantag som anges i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

HD skriver att fotoförbud inom militära skyddsområden förvisso är motiverat av säkerhetsskäl, men att en överträdelse av skyddslagen, som skett i det aktuella fallet, inte omfattas av de begränsningar av anskaffningsfriheten och censurförbudet som är tillåtna enligt TF/YGL.

HD förklarar därför att beslaget ska upphävas och att DN-journalisten därmed ska få tillbaka sitt minneskort.

Vad innebär detta i praktiken?

  • I Sverige råder yttrandefrihet, vilket finns omnämnt redan i regeringsformen, men som framförallt skyddas i TF och YGL – där i synnerhet journalister och opinionsbildare skyddas, liksom möjligheten för s.k. whistleblowers att få verka utan att kunna straffas av staten.
  • Yttrandefriheten får begränsas. Yttrandefriheten är inte absolut. Inskränkningarna måste dock ha stöd i grundlag/lag.

 

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Nils.

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se 

Kontakta oss för kostnadsfri rådgivning kring dina frågor

Dela

Certifierad E-handel
Allt om Juridiks webbplats är en Certifierad E-handel, vilket innebär att du kan handla tryggt hos oss med ett köpskydd om något skulle bli fel.
© 2024 Allt Om Juridik. All rights reserved.

Logga in

Vill du ha kostnadsfri rådgivning?
Boka en tid med oss, när det passar dig!

Boka rådgivning så ser vi hur vi kan hjälpa just er verksamhet med juridiken. – helt kostnadsfritt. Välj en tid som passar dig och låt våra experter ge dig de verktyg du behöver.

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till webbinarium, avtalsmallar och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Företagsuppgifter
3
Lösenord
Samtycke*

Logga in

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar, webbinarium
och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Välj ditt lösenord
Samtycke*