fbpx
 
28 december, 2014

Migrationsverket trotsade domstolsbeslut

JO riktar allvarlig kritik mot Migrationsverket som trotsat ett beslut från migrationsdomstolen och valt att avslå en pojkes ansökan om uppehållstillstånd för att förenas med sin mor.

I november år 2011 ansökte en då tolvårig pojke om uppehållstillstånd i Sverige vid en svensk ambassad i utlandet. Han menade att han borde få uppehållstillstånd till följd av anknytning till sin mamma, som befann sig i Sverige.

För att en underårigs ansökan om uppehållstillstånd till följd av anknytning ska prövas krävs bland annat att det finns en ställföreträdare som för den underåriges talan. I det här fallet skulle kvinnan som pojken uppgett vara hans mor därför kunna föra hans talan. Migrationsverket avvisade dock pojkens ansökan om uppehållstillstånd med hänvisning till att kvinnan inte hade visat att hon var behörig att föra hans talan.

Fallet togs vidare till migrationsdomstolen, som i motsats till Migrationsverket ansåg att kvinnan visst kunde antas vara behörig.

Domstolen återförvisade målet till Migrationsverket för prövning i sakfrågan – alltså frågan om uppehållstillstånd. Därefter genomfördes också en DNA-analys som visade att kvinnan mycket riktigt var pojkens mamma.

I juni år 2013, elva månader efter det att målet återförvisats till Migrationsverket, avvisades dock pojkens ansökan på nytt.

Migrationsverkets beslut överklagades åter till migrationsdomstolen, som slog fast att Migrationsverket saknat grund för sitt beslut.

I slutet av oktober år 2013 beviljades pojken till slut uppehållstillstånd.

JO Cecilia Renfors riktar nu allvarlig kritik mot den extremt långa handläggningstiden.

Cecilia Renfors menar att barnärenden ska prioriteras. Ärenden som har återförvisats från migrationsdomstol för prövning i sak bör dessutom ges särskild förtur eftersom en materiell prövning ska göras. Trots att båda dessa kriterier var uppfyllda vidtog Migrationsverket över huvud taget inte några åtgärder i det aktuella ärendet förrän ca åtta månader efter återförvisningen, och det dröjde elva månader innan ett nytt beslut fattades. Hon menar att handläggningstiden är oacceptabel och strider mot den tidsfrist som anges i utlänningsförordningen.

Dessutom får Migrationsverket kritik för att myndigheten trotsat migrationsdomstolens beslut. JO skriver att det är svårt att förstå varför ärendet handlagts på det sätt som skett.

JO påpekar vidare att pojkens mamma inte ens underrättades om det andra avvisningsbeslutet förrän efter det att hon själv begärt att få ta del av det och Migrationsverket gjort en sekretessprövning, eftersom myndigheten inte ansåg att hon var en part i målet.

Avslutningsvis skriver Cecilia Renfors att det tog två år innan pojkens ansökan om uppehållstillstånd prövades i sak. Orsaken till den långa handläggningstiden var att Migrationsverket inte respekterade migrationsdomstolens avgörande och därefter inte handlade målet med tillräcklig skyndsamhet. Migrationsverkets bristande handläggning fick till följd att ett tolvårigt barns möjlighet att återförenas med sin mor kraftigt fördröjdes. Migrationsverket ska kritiseras för det inträffade. Kritiken är av allvarligt slag.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Att överklaga en myndighets beslut sker i förvaltningsrätten. Du som privatperson riskerar inte att fastna med motpartens rättegångskostnader om du skulle förlora målet, vilket gör att det är en betydligt mindre risk än vid mål som prövas i tingsrätten.

 

Foto: Drago Prvulovic/TT

Ebba Wigerström/Vanja Eriksson

vanja.eriksson@blendow.se