Testamenten som fenomen är välkänt – men få inser hur komplicerade juridiska frågor som testamenten kan vålla. Det är inte för inte man säger att arvsfrågor plockar fram det sämsta ur människor.
En man avled i mars 2012. Arvet skiftades – det vill säga delades ut – ett år senare. Mannen hade skrivit inte mindre än tre testamenten, där två av dem angav att en vän till honom skulle få ett så kallat legat om en, respektive fyra miljoner kronor.
Dödsboet betalade ut legatet på fyra miljoner i april 2013.
Vännen hävdade dock att hon hade rätt till ytterligare en miljon, för det andra legatet.
Dödsboet menade att testamentet innehållande legatet om en miljon kronor var ogiltigt eftersom den nu avlidne mannen hade varit psykiskt störd när han upprättade testamentet.
Det är nämligen så att för att testamente ska vara giltigt krävs dels strikta formkrav – såsom oberoende vittnen, underskrifter och skriftlighet, dels krävs också att testatorn ska ha förmåga att upprätta ett testamente rent intellektuellt. Barn under 18 år, omyndiga personer eller personer som på grund av psykisk störning inte har så kallad rättshandlingsförmåga kan därmed inte upprätta testamenten.
Frågan i målet blev därför om mannen verkligen varit psykiskt störd i den grad som krävs för att ett testamente ska anses ogiltigt.
Av läkarintyg framgick att mannen vid upprättandet led av så kallad schizoaffektiv sjukdom och hade minnessvårigheter. Han hade dessutom sedan 2003 en förvaltare som skötte hans ekonomiska angelägenheter eftersom han ansågs vara ”helt ur stånd” att själv sörja för sin ekonomi. Även om mannens ekonomiska situation var sådan att legat på höga belopp inte framstår som orimligt bedömer Stockholms tingsrätt att mannen vid upprättandet på grund av sin sjukdom måste ha saknat insikt om testamentets fulla innebörd.
Tingsrätten anser därför att testamentet är ogiltigt.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Maja Suslin/TT
Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se
