fbpx
 
2 februari, 2015

Man friades i våldtäktsmål – får 80.000 kr i ersättning

Mannen satt frihetsberövad i totalt 112 dagar innan han släpptes och friades från åtal om bland annat våldtäkt. Han dömdes däremot för vissa andra brott till villkorlig dom. Justitiekanslern avslog hans begäran om ersättning för den tid som han hade suttit häktad. Efter att ha stämt staten har nu tingsrätten slagit fast att han ska få 80 000 kronor.

Den då 41-årige mannen anhölls och häktades av Kalmar tingsrätt år 2012 misstänkt för våldtäkt, försök till våldtäkt och misshandel.

Mannen överklagade häktningsbeslutet till Göta hovrätt som dock instämde i tingsrättens bedömning.

Åtal väcktes vid Kalmar tingsrätt där mannen dömdes till fängelse i två år och åtta månader för de brott han varit häktad för – och dessutom för ett fall av ofredande och ytterligare ett fall av misshandel. Tingsrätten beslutade att han skulle stanna kvar i häkte till dess att domen vunnit laga kraft.

Mannen överklagade domen till Göta hovrätt som efter huvudförhandlingen beslutade att mannen skulle släppas. Frihetsberövandet hade då varat i 112 dagar. Mannen frikändes därefter av hovrätten när det gällde våldtäkt och ett fall av misshandel. Det våldtäktsförsök han var åtalad för bedömdes ”enbart” som ofredande. Hovrätten fastställde tingsrättens dom när det gäller den misshandel som han också hade varit häktad för.

Påföljden bestämdes till villkorlig dom och samhällstjänst i 50 timmar med ett alternativt fängelsestraff på en månad. Men han hade redan suttit frihetsberövad i 112 dagar, det vill säga längre än det fängelsestraff han blivit dömd till.

Mannen vändes sig till justitiekanslern och begärde skadestånd för att han hade suttit häktad för brott som han senare friades för. JK beslutade dock att inte betala något skadestånd. Mannen stämdes då staten vid Stockholms tingsrätt och begärde ersättning med drygt 220 000 kronor för den tid som han hade varit frihetsberövad.

Tingsrätten slår nu fast att mannen mycket väl hade kunnat bli frihetsberövad enbart med anledning av de brott han slutligen dömdes för (ofredande och misshandel). Däremot har frihetsberövandet, drygt tre gånger så lång tid än vad han slutligt dömdes till, varat under en uppenbart för lång tid, anser domstolen.

Mot den bakgrunden anser tingsrätten att mannen har rätt till ersättning för 49 dagars frihetsberövande – eller drygt 80 000 kronor. Staten döms också att betala 44 000 kronor i ersättning för hälften av mannens rättegångskostnader.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Den som senare frias i domstol har i regel rätt till ersättning för den tid hen suttit häktad – detta eftersom det rör sig om ett frihetsberövande och därav kan likställas med att ha suttit oskyldigt i fängelse. Även om mannen slutligen fälldes för andra brott var påföljderna för de brotten såpass lindriga att en häktningstid på 112 dagar ansågs vara alltför inskränkande.
  • Den som vill överklaga myndighetsbeslut, tillstånd och andra beslut från staten gör detta normalt i förvaltningsrätten. Om det däremot avser att kräva skadestånd rör det sig om ett civilrättsligt tvistemål och avgörs därför i tingsrätt – trots att staten står som motpart.

 

Foto: DJ

Maria Rasmussen/Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se

Nils