I ett nytt avgörande slår hovrätten fast att avtal om muslimska brudgåvor inte är giltiga enligt svensk rätt.

Ett iranskt par gifte sig i Iran år 1996. I äktenskapskontraktet angavs att mannen skulle utge så kallad mahr, muslimsk brudgåva, på 690 guldmynt av typen Bahar Azadi till kvinnan. Paret hade sedan flyttat till Sverige och fått svenskt medborgarskap. Vid skilsmässan år 2013 krävde kvinnan att mannen skulle utge mahr till henne enligt avtalet.

Mannen invände bland annat att mahravtalet inte kunde göras gällande enligt svensk rätt.

Solna tingsrätt konstaterade att paret tog hemvist i Sverige efter att äktenskapet ingicks och att svensk rätt därför skulle tillämpas.

Enligt tingsrätten kunde mahr varken klassificeras som ett rent förmögenhetsrättsligt betalningsåtagande, ett löfe om gåva eller som något annat svenskt rättsinstitut. Konceptet finns helt enkelt inte i svensk rätt. Vidare fann tingsrätten att det inte förelåg tillräckliga skäl för att beakta iransk rätt i målet. Kvinnans käromål ogillades därför.

Svea hovrätt instämmer nu i tingsrättens bedömning att svensk rätt är tillämplig och att avtalet inte kan göras gällande enligt svensk rätt. Enligt hovrätten bör man visserligen vara återhållsam med att underkänna rättshandlingar som parterna med fog har utgått från att ska gälla.

Utredningen i målet ger dock visst stöd för att parterna varit medvetna om att mannen inte hade ekonomiska förutsättningar för att betala den avtalade summan och att parterna därför vid avtalets ingående inte utgått från att mannen skulle vara betalningsskyldig.

Vidare har parterna varit bosatta i Sverige sedan 1997. De svenska könsneutrala bodelnings- och arvsrättsliga regler ger enligt hovrätten ett tillräckligt bra ekonomiskt skydd åt makar efter skilsmässa.

Vid en sammantagen bedömning finner hovrätten att det inte finns skäl att tillämpa mahrinstitutet mellan parterna. Kvinnans talan ogillas därför och hovrätten fastställer tingsrättens dom.

Vad innebär detta i praktiken?

• Det är en vansklig bedömning när avtal sluts utomlands och sedan ska underkastas svensk rätt. I svensk rätt är utfästelser om gåva i regel inte bindande – varför mahr-konceptet har svårt att passa in i den svenska rättstillämpningen. Ett bra råd är därför att kontakta en jurist när du bosätter dig utomlands, för att se över avtal och äktenskap och andra potentiella juridiska problem. Det är bättre att reda ut frågorna innan problem uppstår, än att få en kalldusch när problemen är överhängande.

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova*
Foto: TT

Sara Hovi/Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se