En professor verksam vid Lunds universitet hade vid upprepade tillfällen beklagat sig över sin arbetssituation och nivån på grundutbildningen till kollegor. Efter att universitet uppmanat henne att inte ha synpunkter på grundutbildningen och framföra arbetsrelaterade klagomål direkt till universitet anmäldes det till Justitieombudsmannen, JO. Nu har JO kritiserat universitet för att ha begränsat professorns yttrandefrihet.
En professor vid Lunds universitet blev i februari 2014 omplacerad på grund av omfattande arbetsmiljöproblem. Bland annat hade det förekommit mobbning samt trakasserier på avdelningen och professorn ansågs ha varit orsaken till dessa problem.
Efter omplaceringen ska professorn vid upprepade tillfällen ha sökt upp anställda vid sin tidigare avdelning för att beklaga sig över sin nya arbetssituation och ifrågasatt omplaceringsbeslutet. Professorn ska även haft synpunkter på hur studenter på grundutbildningen presterat och tagit initiativ till förändring av betyg, trots att det inte varit en del av hennes arbetsuppgifter.
Professorns kollegor ska enligt universitetet ha upplevt hennes agerande som arbetshindrande och att det utgjort ett problem på arbetsplatsen. Detta ledde till att universitet skickade ut direktiv till professorn där man uppmanade henne att endast diskutera sin arbetssituation med ledningen samt inte ha synpunkter på grundutbildningen.
JO kritiserar universitetet
Organisationen Academic Rights Watch valde efter händelsen att anmäla Lunds universitet till JO. Organisationen menade att direktivet begränsade professorns yttrandefrihet på ett sätt som stod i strid med Regeringsformen.
JO understryker att en offentlig arbetsgivare, som Lunds universitet, noga måste överväga skrivelser som riktas till en anställd. De får inte formuleras på ett sätt som begränsar den anställdes grundläggande friheter.
JO konstaterar också att en offentligt anställd har rätt att uttrycka åsikter om arbetsgivaren, verksamheten eller om sin egen arbetssituation. Det saknar betydelse om dessa åsikter framförs internt eller till media och om synpunkterna är befogade eller inte. Därför riktar JO kritik mot universitetet för hur direktivet utformats.
Vad innebär detta i praktiken?
De grundläggande fri- och rättigheterna i Regeringsformen utgör skyldigheter för staten gentemot enskilda individer. Dessa skyldigheter gäller alltid och även i statliga organs relationer med individer i form av arbetsgivare. Offentliga arbetsgivare måste därför beakta att vissa ageranden mot arbetstagare kan utgöra kränkningar av deras grundläggande fri- och rättigheter.
Foto: Emil Langvad/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Pinak Chakraborty
pinak.chakraborty@alltomjuridik.se