Även professorer och jurister gör fel. En lektor i juridik vid Mittuniversitetet har fått skadestånd från sin arbetsgivare – staten, med andra ord – efter att han inte givits möjlighet att söka ett meriteringsstöd för att kunna bli professor. Orsaken? Lektorn råkade vara man.
Mannen, med titeln docent i juridik, arbetade som tillsvidareanställd lektor vid fakulteten för humanvetenskap vid Mittuniversitetet i Östersund.
2009 beslutade fakultetsnämnden vid universitetet att inrätta ett särskilt meriteringsstöd á 750 000 kronor till forskare av underrepresenterat kön. Mittuniversitetet hade antagit en likavillkorsplan i ljuset, bland annat i ljuset av de direktiv som regeringen lämnat med målet att öka andelen kvinnor på de högre akademiska positionerna.
Mittuniversitetet hade därför beslutat att endast kvinnor skulle vara behöriga att söka meriteringsstödet, för att på så vis leva upp till de mål regeringen stakat ut och öka andelen kvinnliga professorer.
Mannen ansåg sig könsdiskriminerad och diskrimineringsombudsmannen (DO) förde mannens talan mot staten.
Staten (universitetet) medgav diskrimineringen och hade vid rättsprocessens tidpunkt redan upphört med de könsstyrda meriteringsstöden.
Parterna var dock oense om hur stor diskrimineringsersättning som staten skulle vara skyldig mannen. Mannen ville ha 50 000 kronor jämte ränta, medan staten endast medgav skadeståndsskyldighet upp till 25 000 kronor jämte ränta.
Skadeståndet fastställdes i Arbetsdomstolen till 25 000 kronor, såsom staten yrkat.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Anders Wiklund/TT
Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se
