Den som har legitimation att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården kan bli av med legitimationen om personen i fråga begår ett allvarligt brott som typiskt sett påverkar förtroendet för honom eller henne.
Syftet med regeln om återkallande av legitimation som finns i patientsäkerhetslagen är dels att man vill upprätthålla legitimationens ställning som en garanti för att personen är lämplig att utföra yrket, dels patientsäkerheten när det rör sig om brott i samband med själva yrkesutövningen.
Inspektionen för vård och omsorg återkallade en kvinnas sjuksköterskelegitimation när man upptäckt att hon blivit dömd för bedrägeri mot en patient på äldreboendet där kvinnan arbetade.
Kvinnan överklagade beslutet till förvaltningsrätten i Stockholm och menade att hon istället skulle få prövotid som är en mildare sanktion som kan väljas om brottet inte bedöms som allvarligt.
Förvaltningsrätten konstaterade inledningsvis att när man bedömer om det rör sig om allvarlig brottslighet så ska en helhetsbedömning göras av olika omständigheter kring brottet. Kvinnan är dömd i Svea hovrätt för bedrägeri av normalgraden och domen har vunnit laga kraft, vilket innebär att domen inte längre går att överklaga.
Bedrägeriet bestod av att kvinnan hade hittat en plånbok i ett köpcentrum och sedan upptäckt att den tillhörde en av hennes patienter. Kvinnan använde under följande dagar kortet flera gånger och gjorde köp och uttag för cirka 33 000 kronor sammanlagt.
Förvaltningsrätten ansåg att en mycket försvårande omständighet var att brottet var riktat mot en av kvinnans patienter. Även det faktum att hon behållit och använt plånboken under flera dagar sågs som försvårande. Kvinnan hjälpte även till och letade efter plånboken och erkände inte brottet förrän flera veckor senare när polis kontaktade henne.
Dessa omständigheter gjorde att förvaltningsrätten ansåg att det rörde sig om ett allvarligt brott i patientsäkerhetslagens mening, trots att brottet bedömts vara av normalgraden i Svea hovrätt och inte heller hör till de brott som typiskt sett är allvarliga.
Förvaltningsrätten bedömde att kvinnans agerande visade på en hänsynslöshet och ett bristande omdöme. Detta menade domstolen var något som hade påverkat förtroendet för kvinnan som legitimerad sjuksköterska och även skulle kunna påverka förtroendet för sjukvården på ett större plan. Därför fanns anledning att återkalla kvinnans legitimation och överklagandet avslogs.
En av nämndemännen var däremot av en annan åsikt och tyckte inte att kopplingen mellan kvinnans brott och yrkesutövningen var tillräckligt tydlig.
Kvinnan överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten men denna gjorde samma bedömning som den undre instansen och avslog därför överklagandet.
Slutligen så hamnade frågan om kvinnan skulle få prövningstillstånd eller inte på Högsta förvaltningsdomstolen, HFD:s, bord. Prövningstillstånd krävs för att HFD, som är sista instans, ska ta upp målet. HFD beslutade att inte meddela prövningstillstånd och det innebär att kammarrättens dom står fast.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Claudio Bresciani/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Karin Arleskär / Eva Clasö, Lexnova
karin.arleskar@alltomjuridik.se
