Efter att bergtruckarna hade sålts på exekutiv auktion kom hovrätten fram till att de aldrig skulle ha sålts – fordonen tillhörde nämligen ett annat företag. Trots det hävs inte försäljningen – köparen var nämligen i god tro.

Kronofogdemyndigheten hade genom utmätningsbeslut beslutat att två bergstruckar skulle utmätas för ett bolags skulder. Bergstruckarna var värda totalt cirka 50 000 kronor.

Annat företag ägde truckarna
Ett konsultbolag överklagade kronofogdens utmätningsbeslut, då man menade att man hade bättre rätt till truckarna. Enligt konsultbolaget hade man köpt truckarna av aktiebolaget drygt fem månader före KFM:s beslut.

Överklagandet överlämnades till Ångermanlands tingsrätt som dock avslog konsultbolagets begäran om att avvakta med försäljningen, så kallad inhibition. Försäljningen tilläts alltså fortgå, trots att utmätningen var uppe i domstol och skulle prövas.

Tingsrätten konstaterade senare att konsultbolaget visserligen kunde visa upp ett köpeavtal men tog hänsyn till KFM:s beslut där det påpekades att konsultbolaget inte fått sakrättsligt skydd efter överlåtelsen eftersom någon så kallad tradition – alltså ett fysiskt överlämnande – inte hade skett.

Tingsrätten avslog därför överklagandet.

Det fanns sakrättsligt skydd
När fallet nådde Hovrätten för Nedre Norrland konstaterades dock att rådigheten över egendomen hade blivit avskuren på sådant sätt att maskinkonsultbolaget har haft sakrättsligt skydd för truckarna.

Utmätningen borde därför ha hävts.

Men domstolen finner samtidigt att köparna varit i god tro vid köpetillfället. Detta innebär att köparna var ovetandes om att konsultbolaget hade bättre rätt till truckarna. I ett sådant fall gör de ett så kallat godtrosförvärv. Ett sådant står sig trots att det finns en ursprunglig ägare som hade bättre rätt än säljaren.

Vad innebär detta i praktiken?

• Konkursfrågor är knepiga.  Grunden i en konkurs är att skulderna överstiger tillgångarna – men vem ska få tillgångarna? Vem har bäst rätt? Här aktualiseras det rättsområde som kallas sakrätt. Konsultbolaget menade att truckarna var deras, vilket de också är i någon mening, i och med att de betalat för dem. Men samtidigt finns andra borgenärer som också vill ha betalt. I svensk rätt gäller här den så kallade traditionsprincipen – vilket innebär att köparen inte får sakrättsligt skydd, dvs skydd mot säljarens borgenärer, förrän varan eller godset har överlämnats. I fallet ansåg hovrätten att ”egendomen hade blivit avskuren” – detta innebär att säljaren i någon mån mist den omedelbara kontrollen över truckarna och att de därför kan ses överlämnade. Det skulle i praktiken kunna gå ut på att nycklarna lämnats över, eller liknande.

Foto: Michael Sullivan/TT

Nils Ivars/Emma Martinsson

nils.ivars@alltomjuridik.se