fbpx
 
6 december, 2015

Kronofogden agerade trots att skulden var betald

Justitiekanslern har beviljat skadestånd till en man som Kronofogdemyndigheten inlett en utmätning emot – trots att han redan betalat skulden.

Allmänt om utmätning
Den som har en fordran som inte betalas kan ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. I slutändan kan Kronofogden driva in skulden genom att göra en utmätning.

En utmätning innebär att Kronofogden tar egendom från den skuldsatte. Det kan ofta röra sig om en bil, en tv eller ibland till och med en fastighet. Kronofogden säljer sedan utmätningsgodset på exekutiv auktion. Från de pengar som flyter in får fordringshavaren ersättning för sin fordran. Eventuell mellanskillnad får den skuldsatte gäldenären tillbaka.

En grundläggande princip är dock att en utmätning inte får vara oproportionerlig. Det är inte tillåtet att utmäta en fastighet värd flera miljoner för en skuld på exempelvis 100 kronor. Det finns också en rad skyddsregler kring vad som får utmätas exempelvis hos barnfamiljer, om det finns sjukdom inblandat eller om det helt enkelt vore oskäligt att genomföra utmätningen.

Här kan du läsa om Kronofogdemyndighetens svar på den kritik Sverige och Kronofogdemyndigheten fick ifrån Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Kritiken bottnade i att inte tillräcklig hänsyn tagits till den skuldsattes situation.

Det kan dock vara bra att känna till att samägd egendom kan utmätas för den ene delägarens skulder. Detta gäller även makar. På så vis kan en gemensamt ägd villa utmätas trots att bara en av ägarna är skuldsatt.

Det aktuella fallet
En man hade en skuld registrerad hos Kronofogdemyndigheten som skulle betalas senast den 19 juni 2014. Mannen betalade skulden före sista betalningsdag, men betalningen kom först att registreras hos Kronofogden den 26 juni.

Då hade myndigheten redan inlett ett utmätningsförfarande. Bland annat hade Kronofogden skickat förfrågningar till bland annat mannens arbetsgivare. Detta eftersom lön kan utmätas.

Mannen krävde senare att Justitiekanslern, JK, skulle besluta om skadestånd från staten med 100 000 kronor med anledning av ersättning för såväl förlorad inkomst som kränkning av den personliga integriteten. Enligt mannen har KFM:s skrivelse till arbetsgivaren lett till ryktesspridning om honom på jobbet, vilket negativt har påverkat hans karriärutsikter samt löneutveckling och dessutom har förstört hans anseende.

Kronofogden konstaterar att det har blivit fel och har i ett yttrande till JK ställt sig positiv till att mannen beviljas ersättning.

JK konstaterar att KFM:s databas har innehållit en felaktig uppgift om mannens skuldförhållanden och att staten därmed får anses vara skadeståndsskyldig gentemot honom. JK ger dock bara mannen 5.000 kronor i ersättning, eftersom mannen inte lidit någon faktisk ekonomisk skada. Det har alltså bara varit en kränkning av den personliga integriteten, vilket inte ger speciellt höga skadeståndsbelopp i sådana här situationer.

 

Foto: Fredrik Sandberg/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

nils webb

Nils Ivars/Sophia Lindstedt

nils.ivars@alltomjuridik.se