fbpx
 
28 augusti, 2017

Krävde sin laglott för sent – dotters miljonkrav avvisas

Barn till en avliden person kallas för bröstarvingar och har alltid rätt att ärva en viss andel av kvarlåtenskapen enligt reglerna om laglott. Om den avlidne har testamenterat bort egendomen på ett sätt så att reglerna om laglott inte uppfylls kan bröstarvingen begära att testamentet jämkas så att hon får ut sin laglott. Detsamma gäller om den avlidne före sin död gett bort egendom i en sådan utsträckning att det i praktiken medfört samma sak. Man bör däremot vara ganska skyndsam med att begära att utfå sin laglott, om den inte ska gå förlorad.

Efter att en kvinna avlidit väckte hennes dotter talan vid Blekinge tingsrätt mot en man som också var dödsbodelägare och begärde att han skulle betala drygt 1,2 miljoner kronor till henne. Bakgrunden var att den avlidna kvinnan tidigare gett honom tre fastigheter. Enligt dottern borde detta likställas med ett förskott på arv och inneburit att hennes laglott som bröstarvinge kränkts.  

I tingsrätten blev frågan huvudsakligen huruvida dottern väckt talan inom den ettårsfrist som gäller avseende förskott på arv. Om talan inte väcks inom ett år från det att bouppteckningen avslutats går rätten förlorad. Bouppteckningen hade förrättats i juli 2014 men mannen hade dröjt med att skicka in en undertecknad bouppteckning till Skatteverket, vilket gjort att bouppteckningen inte registrerats förrän i september 2014. Dottern hade lämnat in stämningsansökan i september 2015. Blekinge tingsrätt ansåg att bouppteckningen skulle anses vara avslutad först när den finns i undertecknad form, godtagbar för registrering hos Skatteverket. Eftersom tidsfristen inte börjat löpa innan dess ansågs dottern ha väckt talan inom ettårsfristen och därmed i rätt tid.

Dottern hade kunnat väcka talan tidigare

Mannen överklagade domen till Hovrätten över Skåne och Blekinge och yrkade på nytt att talan skulle avvisas. Hovrätten inleder med att konstatera att bouppteckningen färdigställts i juli 2014, och att tidsfristen som huvudregel ska börja löpa från den tidpunkten. Enligt hovrätten föreligger det heller inte några skäl som motiverar att bouppteckningen ska anses avslutad någon annan dag än vid dagen för förrättningen. 

Istället menar hovrätten att det avgörande bör vara när dottern har kunnat bilda sig en uppfattning om det förekommit gåvor att likställa med testamenterad egendom. Redan vid bouppteckningen i juli 2014 hade dottern påpekat att gåvorna borde likställas med förskott på arv. Hon anses därmed ha haft möjlighet att väcka talan redan från den dagen. Hovrätten anser därför att talan har väckts för sent och avvisar därför dotterns yrkande om att mannen ska betala 1,2 miljoner kronor.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Tidsfrister som den här har det huvudsakliga syftet att utgöra en trygghet för den som fått egendom att veta att saken är slutligt reglerad och att egendomen inte kan komma att tas ifrån henne senare. Ju längre tid som gått innan talan väcks, desto större sannolikhet är det dessutom att egendomen inte längre finns kvar, bytts ut, eller på något annat sätt är svår att återbörda. 

 

Foto: Johan Nilsson/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Felix Sjöberg

felix.sjoberg@alltomjuridik.se