fbpx
 
14 april, 2016

Kollektivavtal tolkas till brandmännens fördel

OBS! I ett av Allt om Juridiks nyhetsbrev förekom på grund av en felaktig länk en olycklig bildsättning till denna artikel. Bilden i fråga hade inget med artikeln att göra och Allt om Juridik ber om ursäkt för detta.

Kollektivavtalen är ofta omfattande och noggrant formulerade mellan parterna. Trots detta kan det ibland uppstå tvister kring hur ett avtal ska tolkas. Arbetsdomstolen har nu tolkat ett kollektivavtal till fördel för brandmännen – som nu får ökad ersättning.

I det kollektivavtal som gäller mellan Brandmännens Riksförbund, BRF, och Vännäs kommun finns en bestämmelse om så kallad förhöjd ersättning.

Förhöjd ersättning ska utgå vid räddningstjänst eller andra akuta insatser som görs under kvällar, nätter och helger. Ett slags ”OB-tillägg”, skulle man kunna säga.

Parterna hamnade dock i tvist gällande hur denna förhöjda ersättning skulle beräknas. BRF menade att varje påbörjad timme skulle ersättas som en hel timme, medan kommunen ansåg att den förhöjda ersättningen bara skulle utgå för den tid som faktiskt arbetats.

Vad säger kollektivavtalet egentligen?

Ja, det var det hela tvisten kretsade kring: tolkningen av kollektivavtalet.

Enligt avtalet betalas vid larm och utryckningar ett grundbelopp som avser den första timmen. För tiden därefter utgår ett annat belopp.

Dessutom finns en formulering som anger att vid utryckningar och larm ska ersättningen beräknas från det att larmet går till att chefen förklarar insatsen avslutad. I denna tidsberäkning beräknas påbörjade timmar. Det är alltså inte faktiskt arbetad tid som gäller.

Utöver detta finns den formulering som parterna var oense om: nämligen den som gällde den förhöjda ersättningen. Avtalet anger att grundbeloppet ska förhöjas med 50 procent för tjänstgöring under vissa specificerade tidpunkter (kvällar, nätter och helger).

BRF menade här att bestämmelsen om hur tiden skulle beräknas även gällde när det var fråga om förhöjd ersättning. Med andra ord hävdade facket att även den förhöjda ersättningen skulle betalas ut per påbörjad timme, även när insatsen varat mer än en timme.

Kommunen hävdade dock att så inte var fallet. Kommunen anförde att meningen ”påbörjad timme ska räknas som hel timme” i avtalet enbart gäller grundbeloppet, som betalas per insats efter larm och utbetalas för hela timmar oavsett hur länge insatsen pågår och oavsett när på dygnet insatsen utförs. Endast grundbeloppet rundas av uppåt till närmaste hel timme, hävdade kommunen.

AD går på Brandmännens linje

Genom en klassisk avtalstolkning – där avtalet läses i ljuset av syfte, bakgrund och andra relevanta tolkningsdata – har nu Arbetsdomstolen beslutat att stödja BRF:s tolkning.

Av kollektivavtalet framgår att det så kallade grundbeloppet ska utgå per påbörjad timme, och inget tyder enligt AD på att den förhöjda ersättningen skulle beräknas på ett annat sätt, som kommunen hävdat. Avtalets utformning ger istället enligt AD ”ett klart försteg för BRF:s tolkning”.

AD anser visserligen inte att kommunens argument är orimliga, men konstaterar att kommunen inte förmått bevisa varför deras tolkning ska ges företräde.

Sammantaget stödjer därför AD den tolkning som BRF gjort gällande och bifaller fackförbundets talan.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Avtalstolkning är ingen exakt vetenskap, men utgångspunkten är alltid att basera tolkningen på vad parterna åsyftade när avtalet skrevs. Om parterna i avtalet skrivit att köpet avser en ”elefant” men både säljare och köpare vid köpet hade full insikt om att de i själva verket menat en cykel så är det en cykel som köpavtalet avser, oavsett om man använt formuleringen ”elefant”.
  • Eftersom partsviljan ofta kan vara svår att bevisa får dock ofta avtalets ordalydelse stor betydelse. Det är med andra ord dumt att använda kodord. Menar du en cykel; skriv cykel. Skriv inte elefant. Vissa tekniska begrepp och mer avancerade termer i avtalet kan vara bra att förklara genom att ha en lista med definitioner i början av avtalet, allt för att slippa oklarheter.

 

 

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

nils webb

Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se