5 april, 2017

Testatorn var dement vid upprättande av testamente - ändå giltigt

Allmänna Arvsfonden klandrade ett testamente och menade att det var ogiltigt eftersom mannen bakom det hade en psykisk störning när det skrevs på, och därför inte helt förstod vad testamentet innebar. Varken tingsrätten eller hovrätten höll dock med, utan konstaterade att mannen var testamentshabil, och att testamentet därmed är giltigt.

Testamentet i fråga upprättades 2010, och innebar att all mannens kvarlåtenskap – vilken bestod av en gård – skulle lämnas till mannens granne, som också var hans kusin. Mannen hade skött gården tillsammans med sin bror, som dog 2005. Ingen av bröderna hade några bröstarvingar.

Vid upprättande av ett testamente måste testatorn – alltså personen vars testamente det handlar om – vara medveten om vad det är som skrivs under. Testatorn får alltså inte lida av någon sjukdom som påverkar dennes förståelse kring innebörden av testamentet.

I det här fallet hade mannen fått diagnosen demens när testamentet upprättades. Tingsrätten hade alltså att pröva om mannens demens var så svår att han inte förstod vad testamentet innebar.

Det har konstaterats av läkare att mannen var dement, och att det rörde sig om långtgående demens. Enligt läkarna var det inte säkert att mannen helt och hållet förstod innebörden av testamentet. Personer i mannens närhet uppgav dock att mannen var väldigt blyg och inte gärna pratade med människor han inte kände, vilket kunde ge intrycket att han verkade mer dement än han faktiskt var. Detta styrktes också av en läkare, som menade att hon inte fått intrycket att mannen var så svårt dement.  Testamentsvittnena hävdade också att vid tillfället för signering av testamentet var mannen pigg och klar i huvudet.

Utifrån detta kom tingsrätten fram till att Arvsfonden inte visat att mannen var under en sådan psykisk störning som Arvsfonden påstått, och alltså var ”testamentshabil”, det vill säga tillräckligt klar i huvudet för att förstå innebörden av testamentet. I och med det kom tingsrätten fram till att testamentet var giltigt, och Allmänna arvsfonden förlorade  målet.

Arvsfonden överklagade domen till hovrätten, som nu gör samma bedömning som tingsrätten. Hovrätten poängterade särskilt att det hade lagts fram uppgifter som visade att mannen både före och efter signeringen av testamentet varit pigg och klar i huvudet på ett sätt som visat att han varit kapabel till att förstå innebörden av testamentet.

Arvsfonden överklagade domen till Högsta domstolen, som nu väljer att inte meddela prövningstillstånd. Hovrättens dom står därmed fast. Detta innebär att arvet fördelas i enlighet med testamentet och mannens kusin, tillika granne, ärver mannen.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Vid upprättande av testamente finns det formkrav som måste uppfyllas. Testatorn måste vara testamentshabil, alltså förstå innebörden av testamentet, och två testamentsvittnen måste skriva på testamentet för att intyga att det är äkta.
  • Om en person dör utan att ha några arvingar och utan att ha upprättat något testamente tillfaller all kvarlåtenskap Allmänna arvsfonden. Fonden grundades 1928 och medlen som kommer in från dödsbon ska användas för ändamål som tjänar allmänheten. Det ligger alltså i arvsfondens intresse att få in så mycket medel som möjligt.

 

Foto: TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

ES_130x87

Ellen Sjöberg

ellen.sjoberg@alltomjuridik.se