fbpx
 
15 februari, 2016

Kammarrätt sågar amorteringskravet – igen

Det finns en blocköverskridande enighet kring att införa ett amorteringskrav för bolån. Efter flera försök verkar det som att förslaget snart kan bli verklighet – men ännu en gång får den juridiska konstruktionen av förslaget svidande kritik från Kammarrätten i Jönköping.

Vi har tidigare skrivit om Kammarrätten i Jönköping som är en av remissinstanserna gällande förslaget(en) om amorteringskrav:

23 april 2015: FI backar med amorteringskrav >>

24 april 2015: Därför är amorteringskravet olagligt >>

27 oktober 2015: Förslag om amorteringskrav kan strida mot grundlagen >>

På det hela taget handlar Kammarrättens återkommande kritik om att förslaget utformats på ett sådant sätt att Finansinspektionen ska ges behörighet att utfärda amorteringskravet. Kammarrätten i Jönköping ansåg från första början att Finansinspektionen saknade behörighet att meddela en sådan föreskrift. Därefter föreslås nu en ändring av lagreglerna, så att Finansinspektionen får sådan kompetens.

Lagrådet har granskat regleringen och anser att systemet klarar grundlagens krav. Men Kammarrätten i Jönköping är fortsatt kritisk.

Sammanfattningsvis kan kritiken beskrivas som att domstolen anser att ett amorteringskrav har långtgående effekter – och att det kan finnas oanade spill-over-effekter som politikerna inte räknat med.

Kammarrätten anser att amorteringskravet måste utredas grundligare. Rätten skriver bland annat: ”Det är inte heller en tillfredställande ordning att först införa dessa för enskilda ingripande bestämmelser, fullt medveten om att konsekvenserna är svårförutsägbara, för att sedan utreda effekterna i efterhand och då göra eventuella justeringar (…) Risken är att amorteringskraven kan få oönskade effekter som är svåra att reparera.”

Vad innebär detta i praktiken?

  • I samband med lagstiftning hörs ofta ett antal remissinstanser – exempelvis domstolar – för att ge sin syn på det aktuella lagförslaget. Remissinstanserna har en rådgivande roll, men det är långt ifrån självklart att riksdag och regering hörsammar argumenten som läggs fram av remissinstansen. Inte sällan kan olika remissinstanser företräda olika intressenter, vilket kan göra att instansernas ståndpunkter skiljer sig åt väsentligt.

 

Foto: Hasse Holmberg/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

nils webb

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se