fbpx
 
10 mars, 2017

Judisk pojke tvingas gå i skolan trots påstådd hotbild

Trots föräldrarnas invändningar tvingas nu en nioårig judisk pojke gå i skolan. Föräldrarna menar att det råder en hotbild mot familjen. Påståendet får inte gehör av domstolarna som nu slutligen har avgjort frågan.

Fram till och med förra året hade en då nioårig judisk pojke bosatt i Göteborg aldrig gått i skolan, utan han hade istället blivit undervisad i hemmet av sina föräldrar. Stadsdelsnämnden satte då ner foten och bestämde att pojken skulle gå i skolan. Nämnden beslutade samtidigt att om föräldrarna ignorerade beslutet skulle de tvingas betala så kallat vite på sammanlagt 16 000 kronor i månaden. Pojkens föräldrar överklagade senare beslutet till förvaltningsrätten i Göteborg.

Hemundervisning är i praktiken förbjudet

Alla barn i Sverige har en lagstadgad skolplikt. Det är vårdnadshavarnas – vanligen föräldrarnas – ansvar att se till att barnet faktiskt går i skolan. Sedan en lagändring 2010 är möjligheten till hemundervisning i praktiken obefintlig. Endast om det finns ”synnerliga skäl” kan ett barn befrias från skolplikten.

Hotbild mot familjen till följd av deras tro

Pojkens föräldrar hävdade i förvaltningsrätten att det fanns en generell hotbild riktad mot familjen till följd av deras judiska tro. Därför kunde inte pojkens säkerhet garanteras i skolan. Detta särskilt med hänsyn till att familjen bär religiösa symboler. Dessutom menade föräldrarna att en vanlig skola inte skulle kunna tillfredsställa pojkens religiösa behov. Som behov som skolan inte skulle kunna tillgodose angav föräldrarna bland annat mathållning och klädsel. Föräldrarna hävdade alltså att det fanns sådana synnerliga skäl som krävs för att barnet inte skulle behöva närvara i skolan.

Domstolarna fastställer barnets skolplikt

Förvaltningsrätten såg dock annorlunda på saken. Eftersom föräldrarna inte på något sätt visat på en konkret hotbild mot familjen saknades det enligt rätten skäl att befria pojken från skolplikten. Att endast hänvisa till allmänna skäl räckte inte enligt domstolen. Föräldrarnas övriga invändningar bortsåg rätten från, med motiveringen att det inte går att avgöra om skolan kan tillfredsställa pojkens behov om han aldrig har varit där. Förvaltningsrätten fastställde därför stadsdelsnämndens beslut.

Föräldrarna överklagade till både kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen. Kammarrätten fastställde förvaltningsrättens dom, medan Högsta förvaltningsdomstolen nu inte ger prövningstillstånd i målet. Utgången blir alltså den som förvaltningsrätten kom fram till: pojken ska gå i skolan, och föräldrarna måste betala vite om sammanlagt 16 000 kronor i månaden om så inte sker.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Alla barn i Sverige har som utgångspunkt skolplikt. Sedan ett par år tillbaka är det mycket svårt att få tillstånd till hemundervisning av ett barn. Då krävs det att synnerliga skäl föreligger.
  • En domstol eller andra offentliga organ kan i vissa fall avgöra att någon ska betala så kallat vite. Det innebär att om ett visst agerande inte upphör eller påbörjas, måste personen betala vitet. Det kan, som i det här fallet, uppgå till ganska stora summor.

 

Foto: Tomas Oneborg/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Linus Ekström

linus.ekstrom@alltomjuridik.se