fbpx
 
4 juni, 2014

JK: Påtryckning mot tidning inte censur

En grävande reporter vid tidningen Norra Skåne gjorde en JK-anmälan efter att hon omplacerats – enligt anmälan på grund av påtryckningar från politiker i kommunstyrelsen i Hässleholms kommun. JK uttalar sig nu i fallet och anser inte att censur kan anses ha förekommit. Däremot skriver JK att ordvalet i ett e-postmeddelande från en av kommunpolitikerna kan uppfattas som ett försök att utöva påtryckning mot tidningen.

En reporter vid tidningen Norra Skåne hade under en längre tid ägnat sig åt granskande journalistik och bland annat bevakat Hässleholms kommun för tidningens räkning. I en anmälan till Justitiekanslern hävdar reportern att politiker i Hässleholms kommun har utsatt tidningen för påtryckningar.

Enligt reportern ska kommunpolitikerna ha krävt ”stopp för tidningens negativa skriverier” om kommunen och ha utövat påtryckningar för att hon skulle avskedas eller förflyttas. Reportern ansåg att politikerna därmed hade agerat i strid med tryckfrihetsordningens och yttrandefrihetsgrundlagens regler om censurförbud.

I början av april i år ska chefredaktören vid tidningen ha underrättat reportern om att hon på grund av politiska påtryckningar från kommunledningen inte längre skulle få granska kommunen. Hennes artiklar ansågs ha varit ”för tuffa”.

Chefredaktören förnekar att omplaceringen ska ha skett på grund av påtryckningar. Reportern hävdar dock att hon har ett inspelat telefonsamtal som bekräftar hennes uppgifter.

Reportern omplacerades alltså. Telefonloggar och e-posttrafik från tidpunkten visar att politiker i kommunstyrelsen veckan före omplaceringen kontaktat både en styrelseordförande i tidningsbolaget och chefredaktören för tidningen.

I ett e-postmeddelande till chefredaktören skrev en moderat kommunpolitiker följande:

”Norra Skåne har under lång tid misstänkliggjort i princip allt som sker i kommunens namn. Politiker, anställda och delar av näringslivet hängs ut med rubriker som är både insinuanta och lögnaktiga. Tidningen är en väldigt destruktiv kraft i vår kommun och man borde ta sig en allvarlig funderare på om man överhuvudtaget har något ansvar för att förmedla en positiv bild av Hässleholms kommun. Jag hoppas på en mer seriös bevakning från Norra Skånes sida i framtiden.”

Samtidigt har en kommunpolitiker som företräder ett lokalt parti i Hässleholms kommun, men som inte sitter i kommunstyrelsen, gjort en separat JK-anmälan. Han skriver att hans insyn i kommunpolitiken har lett till att han kunnat följa de diskussioner som rått kring tidningen under flera år och han, liksom den grävande reportern, drar slutsatsen att tidningen låtit sig påverkas.

Enligt JK:s bedömning kan de eventuella påtryckningarna från kommunpolitikerna dock inte betraktas som ett försök att censurera tidningen.

JK menar att det står klart att någon censur i ordets strikta bemärkelse inte har förekommit. De åtgärder i form av personliga kontakter och skriftliga meddelanden som anmälningarna avser kan inte heller anses ha hindrat tryckning eller utgivning av tidningen Norra Skåne eller av dess spridning bland allmänheten.

JK skriver att för det offentliga inte är förhindrade att uttala sig om ett ämne som medierna skrivit om, men att de bör iaktta stor försiktighet när de ”överväger att vidta åtgärder” med anledning en publicering.

Enligt JK kan det ifrågasättas om e-postmeddelandet från den moderata kommunpolitikern kan anses uppfylla yttrandefrihetsgrundlagens krav. JK skriver att ordvalet i meddelandet ”kan uppfattas som ett försök att utöva påtryckning mot publicisten att upphöra med eller i fortsättningen undvika publiceringar av liknande slag.”

Vad innebär detta i praktiken?

  • Företrädare för det allmänna bör inte uttala sig om det lämpliga i ett publicistiskt beslut, till exempel om en viss artikel borde ha publicerats eller inte. Det finns alltid en risk att ett sådant uttalande uppfattas som en påtryckning eller ett försök till påtryckning mot publicisten i fråga.

 

Foto: TT

Ebba Wigerström/Vanja Eriksson

vanja.eriksson@blendow.se