fbpx
 
25 november, 2014

JK lägger ner utredning om ”sjukhus-TV”

Sedan flera landsting och sjukhus ingått avtal om att medverka i TV-serien ”112 – På liv och död” inledde JK två förundersökningar om brott mot tystnadsplikten. JK har nu beslutat att lägga ner förundersökningarna.

Justitiekanslern, JK, har utrett om sjukvårdspersonal vid Blekingesjukhuset och Höglandssjukhuset brutit mot tystnadsplikten i samband med inspelningar av TV-programmet ”112 – På liv och död”.

Via landstingsdirektören hade Blekingesjukhuset i oktober 2012 ingått ett avtal med produktionsbolaget Titan om att medverka i TV-serien – trots att landstingets jurist avrått från deltagande. I januari 2013 förnyades överenskommelsen. I mars 2012 hade Höglandssjukhuset ingått ett liknande avtal med Titan om filminspelningar. Villkoren beträffande tillvägagångssättet var dock inte lika detaljerat reglerade i detta avtal.

Enligt avtalet skulle samtycke alltid inhämtas från patienten och anhöriga innan filminspelning fick påbörjas. Detaljerade villkor om hur samtycke skulle inhämtas från patienter och anhöriga var uppställda. Till exempel skulle frågan om de ville medverka alltid ställas av sjukvårdspersonal och aldrig komma direkt från produktionsbolaget.

Med anledning av de uppgifter som kommit fram i andra utredningar beslutade JK att inleda förundersökning mot de båda sjukhusen. Misstanke gällde brott mot tystnadsplikten sedan uppgifter som ansågs omfattas av sekretess lämnats ut i samband med inspelning av TV-programmet utan att berörda patienter hade samtyckt till detta.

I JK:s beslut konstateras att det finns omständigheter som innebär att det finns risk för åsidosättande av sekretessbestämmelser och bristande hänsyn till enskildas personliga integritet i samband med TV-inspelningar inom sjukvården. Förundersökningarna har dock endast tagit sikte på att utreda om någon landstingsanställd har gjort sig skyldig till brott mot tystnadsplikt genom att medverka till att patienter som inte lämnat samtycke har filmats i samband med inspelningen. Ingen anställd på produktionsbolaget har alltså varit misstänkt för brott.

Enskilda patienters rätt till integritet och sekretess ställs därför mot den så kallade meddelarfriheten, som innebär att offentliganställda har rätt att lämna uppgifter till media utan att arbetsgivaren får vidta repressalier. Meddelarfriheten syftar till att öka öppenheten och allmänhetens insyn i offentliga verksamheter.

Enligt JK kan det inte uteslutas att sjukvårdspersonal vid inspelningarna av programmet riskerar att hamna i situationer där grundläggande yrkesetiska regler och gällande sekretessbestämmelser kan komma i konflikt med arbetsgivarens önskemål om deltagande i TV- produktionen. JK varnar också för att en sådan intressekonflikt kan leda till att ”patientens personliga integritet sätts åt sidan”.

JK påpekar också att det funnits flera svårigheter att navigera kring när det gäller samtycke till att medverka i programmet. Som exempel nämns situationer då barn medverkat, vilket kräver samtycke från samtliga vårdnadshavare. Ett annat exempel som nämns är patienter och anhöriga som på grund av svårigheter med att förstå språket inte förstått vad samtycke till att medverka i programmet innebär.

Trots att JK även konstaterar att det i praktiken inte alltid är möjligt att inhämta ett sådant samtycke från patienten som krävs, samt att det ur ett medicinskt perspektiv kan ifrågasättas om sjukvårdspersonal bör ägna tid och uppmärksamhet åt denna typ av bedömningar i akutmedicinska situationer väljer alltså JK att lägga ned förundersökningen.

De juridiska tveksamheterna kring TV-inspelningar i sjukhusmiljö har tidigare prövats av andra instanser, efter att en familj stämde Uppsala läns landsting för att ha brutit mot sjukvårdssekretessen och mot Europakonventionens bestämmelse om rätten till skydd för privat- och familjeliv. En av familjens anhöriga, som var döende, hade filmats på Akademiska sjukhuset utan samtycke i samband med dokumentärserien Sjukhuset.

I december slog Uppsala tingsrätt fast att landstinget inte kan hållas ansvarigt för att den dödssjuke mannen filmades och visades på TV i oktober 2007, eftersom sjuksköterskorna som medverkade vid filmningen och som lämnade ut de sekretessbelagda uppgifterna skyddades av meddelarfrihet.

Tingsrätten prövade dock inte om rätten till skydd för privat- och familjeliv enligt Europakonventionen överträtts. Domen överklagades till Svea hovrätt som nyligen tog upp fallet.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Turerna kring de omtalade TV-programmet är långt ifrån över, Allt om Juridik kommer givetvis att rapportera även om Svea hovrätts kommande avgörande.

 

Ebba Wigerström/Vanja Eriksson

vanja.eriksson@blendow.se

Foto: Johan Nilsson/TT