Sedan i juni har Justitiekanslern tagit emot två anmälningar mot hemsidan Avpixlat. I båda fallen har JK valt att inte inleda någon förundersökning. Enligt JK utgör texter om att våldtäkt är en del av muslimsk kultur och ”somalieknark” inte hets mot folkgrupp.
En genomgång som Svenska Dagbladet gjort visar att JK fått in två anmälningar mot Avpixlat gällande brott mot yttrandefrihetsgrundlagen sedan hemsidan i juni fick en ansvarig utgivare. I båda fallen har JK valt att inte inleda någon förundersökning.
Tidningar och hemsidor med ansvariga utgivare omfattas av tryckfrihetsförordningen. Detta gäller alltså även Avpixlat, sedan sidan fått en ansvarig utgivare. Tryckfrihetsförordningen ger publikationer ett starkare tryckfrihetsskydd än det som omfattar till exempel offentliga uttalanden.
SvD uppger att anmälningarna rör två texter med rubrikerna ”Visst är våldtäkt och kvinnomisshandel djupt rotad i den muslimska kulturen” och ”19-årig man greps för smuggling av somalieknark”. JK anser alltså inte att texterna har utgjort hets mot folkgrupp.
Avpixlat har kopplingar till Sverigedemokraterna i och med riksdagsledamoten Kent Ekeroth, som förmedlar donationer till hemsidan.
SvD har även intervjuat advokaten Percy Bratt som är expert inom tryckfrihetsfrågor. Han anser att beslutet att inte inleda någon förundersökning går i linje med tidigare praxis, då JK tillämpat bestämmelsen om hets mot folkgrupp restriktivt. Percy Bratt menar även att beslutet visar att JK anser att det som normalt måste ses som kränkande för en grupp ändå ska accepteras med hänsyn till den vidare yttrandefriheten.
Vad innebär detta i praktiken?
- Att JK har valt att inte väcka åtal för hets mot folkgrupp innebär inte att uttalandena är moraliskt försvarbara. Om uttalandena istället pekade ut en enskild individ skulle de även kunna vara förtal. Or
Foto: TT
Vanja Eriksson
