En restaurangägare i Växjö och sex anställda ordningsvakter åtalades för olaga diskriminering för att ha nekat nio kvinnor med asiatiskt utseende att komma in på krogen. I likhet med tingsrätten har Göta hovrätt nu friat de åtalade.
Ägaren till restaurang Harrys i Växjö och sex anställda ordningsvakter åtalades för olaga diskriminering sedan de under januari till mars år 2012 nekat nio kvinnor med asiatiskt utseende att komma in på krogen. Enligt åtalet hade ägaren beslutat att thailändskor eller kvinnor med östasiatiskt utseende som kom i grupp skulle nekas tillträde.
Ägaren förklarade sig med att han blivit uppringd av en polis som berättat att det förekom prostitution på krogen, att det var kvinnor från Ostasien som prostituerade sig och att det var han i egenskap av ägare som ansvarade för detta. Han informerade därefter ordningsvakterna om problemet.
Ingen av ordningsvakterna har påstått att ägaren uppmanade dem att inte tillåta östasiatiska kvinnor utan samtliga har berättat att grunden för att kvinnorna nekades tillträde var misstanke om att de var iblandande i prostitution.
Tingsrätten fann att det avgörande motivet till att de tilltalade nekat kvinnorna tillträde var att de velat förhindra prostitution som förekom på krogen. Rätten fann att de tilltalade därför fick anses ha haft ett legitimt syfte till att neka kvinnorna. Detta trots att det enligt tingsrätten ”inte finns något över huvud taget som tyder på att de aktuella målsägandena har varit inblandade i prostitution”.
Åklagaren överklagade och yrkade att krogägaren och fem av ordningsvakterna skulle dömas för olaga diskriminering.
Hovrätten konstaterar att för bifall till åtalet mot ordningsvakterna krävs att det i målet har klarlagts att det avgörande motivet för ordningsvakterna, när de vägrade kvinnorna tillträde, var kvinnornas ras, hudfärg eller etniska ursprung. För att fälla krogägaren krävs att han fattat beslut om att neka thailändskor och kvinnor med östasiatiskt utseende som kom i grupp tillträde till Harrys.
Hovrätten finner att någon systematisk diskriminering inte förekommit och att det av utredningen framgår att restaurangen under de aktuella kvällarna hade kvinnliga gäster av thailändsk eller östasiatisk härkomst och att de åtalade ordningsvakterna dessa kvällar släppte in kvinnor med sådant ursprung. Kvinnorna ifråga hade dessutom beviljats tillträde vid andra tillfällen.
Hovrätten finner även att det framstår som osannolikt att uppmärksamhet alls skulle ha riktats mot kvinnorna om det inte vore för att polisen kontaktat restaurangen och uppmärksammat ägaren på problemet med prostitution. Vidare framgår att vakterna gjort en individuell bedömning i samtliga fall.
Hovrätten uttalar att det visserligen är klarlagt att kvinnornas etniska ursprung var orsaken till att de fick särskild uppmärksamhet av vakterna. Uppmärksamheten berodde dock uteslutande på krogägarens information från polisen och inte på grund av förutfattade meningar.
Hovrätten finner att det inte är visat att det avgörande motivet för att neka kvinnorna tillträde till restaurangen var någon av diskrimineringsgrunderna i brottsbalken. Eftersom missgynnandet haft ett legitimt motiv ska åtalet ogillas, beslutar rätten.
Vad gäller krogägaren instämmer hovrätten i tingsrättens bedömning att han inte fattat beslut om att neka alla thailändskor och östasiatiska kvinnor som kom i grupp tillträde till restaurangen. Även åtalet mot honom ska därför ogillas.
Hovrätten fastställer nu tingsrättens dom i överklagade delar.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Veronica Hult/Vanja Eriksson
